Ofrivilligt dopp och mera kottar.

Vi hade vänner här igår kväll på kräftor, västerbottenpaj (fast det var superlagrad prästost) och rabarberpaj med glass. Inte dumt alls. Hundarna gillar när vi har besök. Jättekul!
Framåt småtimmarna hörs plötsligt ett plask. Sonja har trillat i poolen! Hon kravlar med frambenen över kanten medan bakkärran plaskar energiskt för att försöka få upp vovven på torra land. I munnen har hon en champagnekork som hon absolut inte släpper taget om. Nej, jag hade inte sinnesnärvaro nog att ta en bild. Hon såg faktiskt väldigt rolig ut men jag kände mer för att hjälpa henne upp. Fortfarande med korken i munnen fick hon alltså lyfthjälp upp på kanten och var fullständigt opåverkad. Inte alls rädd. Fattar inte tjejen att hon kan drunkna om hon envisas med att försöka ta sig upp där! (Julia kan och hon är väl ungefär likvärdig med Sonja i storlek.)

Kanske behöver Sonja fler leksaker. Hon leker med matskålar, vilket Svante inte alls uppskattar. Så viktiga saker leker man inte med.

Dom små kottarna fortsätter att pröva mitt tålamod. Fyra vändor idag med kottekorgen. Otroligt söta är dom och om inte hundarna är i närheten är dom fullständigt orädda. Nu har jag i alla fall försökt lägga plankor och stenar där dom tar sig in i trädgården och hoppas att det ska minimera intrånget på hundarnas område.
Vi oroas en del över deras matförsörjning. Det är ju otroligt torrt och maskar kan inte vara lätta att hitta. Systern har satt ut uppblött torrfoder och vatten. I alla händelser ser dom pigga och alerta ut alla fyra (?). Om dom inte är ännu fler. Det känns som om det handlar om en hel armada men jag har hittills bara sett fyra vid samma tillfälle.
Klockan är snart nio och det är 23 grader. Inte illa...