lördag 28 oktober 2017

Nose Work

I söndags var Sonja och jag på kurs i Staffanstorp. Nu var det dags att jobba med nosen. Att plocka godbitar ur en skokartong tyckte Sonja var plättlätt. Hon har inga problem med att stoppa in sin långa nos i kartonger, lådor, skor eller vad som helst. Inte för inte är hon fröken Houdini i alla lägen. Både att ta sig både ut och in.
Att lukta på en eucalyptusdoftande tesil var heller inga som helst bekymmer. Får man dessutom små bitar av korv och köttbullar för besväret blir det ännu roligare. Nästa steg var att nosa i kartongen som också doftade eucalyptus - och få godis! Rolig lek tyckte hon. Hon är rätt målmedveten.
Hur hon uppförde sig för övrigt? ILLA! Hon plockade fram sina värsta terrierfasoner och morrade o skällde på de andra hundarna. Trots instruktörernas försök att avleda henne med hängande filtar och jackor draperade över stolar så hon inte skulle se de andra. "Den köper jag inte", säger Sonja. "Jag vet att det finns jyckar bakom dom där hängande filtarna." Hon lät sig inte ens distraheras av en tjurmuskel. Till slut fick jag gå ut och sätta henne i bilen en stund.
Suck i kvadrat! Jag skulle vilja ta med vattenpistolen nästa gång men vågar nog inte. Hand med Hund är inte så mycket för metoder som får betraktas som bestraffande. Vattenpistol får nog räknas till den kategorin.
Nåväl, trött blev hon i alla fall, den lilla terroristen. Sov som en stock på hemvägen och fortsatte sen hemma i favoritstolen. Det var ett långt pass vi hade i S-torp, fyra timmar, och det tog på krafterna


Annars flyter livet på som vanligt. Det blåser småspik i Skåne men det är ju inget ovanligt.
Sonjas klor är under kontroll. Jag får dom klippta hos veterinären (med hjälp av lugnande spruta) och det går att klippa dom jättekorta för pulpan verkar också lika knäpp som klorna - som torkad lera.
Och så får hon stora doser B-vitamin och essentiella fettsyror. Hon är inte precis billig i drift men det kunde faktiskt varit värre.
Svante mår också utmärkt. Inga gråa hår ännu och väldigt pigg för sin ålder.
Det har flyttat in en ny liten irländare på vår gata. En pigg liten kille som jag tror heter Grosso och som nu är sex månader gammal. Irländare är ju annars inte en ras som man ser så ofta.