fredag 16 juni 2017

Ett dygn utan internetuppkoppling

Ja, tänk er själva! Hur beroende har man inte blivit av en fungerande uppkoppling? Husse hade upptäckt att en annan bredbandsleverantör är betydligt billigare än den vi nyttjade. Alltså byta. Det är bara så att det blev ett dygns glapp mellan avstängning av det gamla och inkopplingen av det nya. Plötsligt fimpades TVn mitt i en väderprognos i Gomorron Sverige. Slut alltså med tittandet den morgonen. Ingen mail, Facebook - nej. Inte spela Word Feud, inte kolla temperaturen ute, inte blogga. Totalt handlingsförlamad alltså. E-boken var slut och inte kunde jag ladda hem en ny. Det fick bli en vanlig pappersbok ur den rikhaltiga boksamlingen. Många av dessa böcker har jag inte läst på 30-40 år så det går utmärkt att läsa om dom igen!
I går morse, en ljuvlig morgon för övrigt, rasslade det till i mobilen när jag var ute på hundpromenad. Nya mail, termometern fungerade igen och Facebook vaknade till liv. Den nya leverantören var tydligen på plats i hemmet.
TV-utbudet är i stort dett detsamma som tidigare. Tack för det! Jag har blivit lite beroende av TV4 Guld. Bröderna Cartwright, Flying Doctors och såna gamla godingar. Lilla huset på prärien är för närvarande slut men kommer kanske igen.  Dessutom fick vi en inspelningsbar box - som jag antagligen aldrig kommer att lära mig fullt ut. Instruktionsboken liknar en bibel i tjocklek och fjärrkontrollen liknar närmast instrumentpanelen i ett flygplan.

Hundarna har det fint. I dag har det regnat alldeles kopiöst i omgångar och dessutom åskat.



Det betyder att hundarna, som har en osviklig förmåga att avläsa regnandet, mest har slaggat i soffan. Nu verkar dock ovädren vara överspelade och vi har varit på promenad.

Grannen har bekanta som ibland kommer på besök i en husbil. I denna husbil bor också två hundar som retar gallfeber på S och S. Ett förfärligt skällande på båda sidor staketet. Om Sonja har sitt antiskallhalsband på sig så hon är förhållandevis tyst. Svante får en dusch av tidigare nämnda vattenpistoler och det utmynnar i att det är grannhundarna som för mest oväsen. Vi har nämligen en annan granne som bara avskyr skällande hundar. Det är en hård kamp att får två irländare tysta. Att skälla tillbaka är meningslöst. Det hetsar bara upp dom ännu mer. Men små duschar fungerar. Det ska bara till ordentlig tajming. Och beröm och godisbit när dom tittar på de andra hundarna och är tysta.

Sonja var och fick sina klor klippta för någon vecka sen. Det går rätt bra med hennes fötter för närvarande. Hon får en lugnande spruta, som inte har någon effekt alls på henne om hon får rätt dos för sin vikt. Så hon får dosering för 20 kg hund i stället för 16. Då somnar hon. Sen klipper tant doktorn kort-kort och det verkar vara bra. När hon kommer hem efter en sådan seans är hon våldsamt vrång mot Svante. Han blir så lycklig när hon kommer och hon morrar och jagar honom helt oprovocerat runt huset.


Hon ger honom onda ögat och det är riktigt synd om honom. Han svarar aldrig på hennes utfall utan vänder baken till och går undan.


Eftersom Svante hatar att bli trimmad så har jag tagit hänsyn till hans känslor och låter honom nu alltså bli klippt i stället. Och eftersom Trim-Lotta är så himla duktig ser han jättesnygg ut ändå. Dessutom blir det billigare och går snabbare.