Idag bjuder terriertrion på en kort leksekvens. Siri var här på förmiddagen för hennes matte hade annat för sig. Trots att det är strålande höstväder ville hundarna nödvändigtvis leka inomhus. OK då, det underlättade i alla fall filmandet.
Den jäkla förkylningen vill inte riktigt släppa men en god kriminalroman är minst lika bra som salicylsyra och näsdroppar. Det värsta är att boken snart är slut! Fast det är ju Bron ikväll och den duger lika bra.
Sonja leker alldeles själv med en gammal toffel och verkar ha sanslöst kul.
Igår avstod jag från att ge smärtstillande till Sonja. Huvudsakligen för att se om hon fick påtagligt mera ont. Och efter nästan två veckors koppel och inlåsning släppte jag henne lös tillsammans med Svante när Siri hade gått hem. Resultat enligt nedan.
Jag tycker nog det ser rätt hoppfullt ut. Svante är ganska försiktig i sitt lekande och det verkar inte som Sonja begränsas av smärta. Återstår att se vad ortopeden säger i morgon.
Någon märkbar effekt av Valerina natt kan jag inte se. Sonja är precis lika pigg och vaken som vanligt.
Någon form av frisörbesök skulle hon behöva. Hon ser mer och mer ut som en raggig gatuhund.
Men alldeles otroligt söt med skägg, mustascher och ögonbryn. Och ett vänsteröra lika stukat som vänsterbenet. Utseende är dock inte högprioritet just nu.
Det är väldigt synd om lilla hunden som inte får utlopp för sitt behov av att röra sig. Och det går hyfsat bra att hålla henne i inhägnaden - om jag sitter där. Jag läser bok så ögonen går i kors men varför klaga. Vädret är behagligt och en lättläst tantsnuskbok behöver inte vara fel.
Nu har Siri gått hem och jag har släppt Sonja lös i trädgården. Hon haltar inte när hon springer...
Det är söndag kväll, klockan närmar sig midnatt och Sonja har äntligen somnat. Efter att ha suttit fjättrad vid sin korg i hallen med kompostgaller runt sig under en stor del av dagen har hon hur mycket energi som helst lagrad. Hur mäts energi? Googlade lite (fast jag är sur på Google) och hittade t.ex.: "Energi beräknas ofta som produkten av en intensiv och extensiv storhet, till exempel kraft och sträcka." (Wikipedia). JAHA! Mäter man i joule eller kilowatt eller...? Hela artikeln är för mig fullständigt obegriplig men det gör inte så mycket. Jag är latinare och bryr mig egentligen inte så mycket om fysiken. Den reder sig nog ändå. Det enda jag vet är att min valp har överskott på energi.
Efter kvällsrastning och godnattgodis släppte jag Sonja lös i sovrummet varefter hon i minst en timme for omkring som en furie med både tillåtna och otillåtna "leksaker". Svante grymtade, morrade och ignorerade för att lugna henne. Nu sover hon äntligen och varje dag ber jag en stilla bön att hennes korsband inte har tagit mer skada.
Nu pausar jag till i morgon och då kommer Siri tillbaka och jag kommer att behöva all energi till att hindra de vuxna att försöka dra med Sonja på kuliga aktiviteter. (Där kom det lilla ordet energi igen. Fast jag måste nog betraktas som lågenergisk.)
##
Så blev det måndag. Skolstart för de flesta barn. Varje år vid den här tiden får jag nostalgilängtan till skolan. Lukten av nya böcker, att få köpa nytt pennskrin på Åhlen&Holm (Stockholm) och att få börja i en högre klass. Jag älskade skolan och betraktas därför av många som ett UFO.
Sonja har avslutat morgonbestyren och jag har stängt in henne i sovrumsavdelningen igen. Inte alls populärt.
Svante och Siri piper på den ena sidan och Sonja på den andra. Man kan notera att hon inte gärna står på sitt vänstra bakben...
Nåväl, det är bara att bita ihop och ta sig igenom den här tiden.
Och man tycka vad man vill om spindlar men himla snygga fångstanordningar gör dom.
Idag har räddningsinsatsen bestått i att bära ut två ungar i den förträffliga kottekorgen. Två ungar till promenerade obekymrat utanför stängslet. Sammanlagt fyra alltså. Kanske finns det ännu fler. Vet inte mycket om igelkottar och hur stora kullar dom får. Hundarna var helt galet uppskruvade. Den som vill höra Svantes igelkottaskall kan titta på videon som syrran påpassligt tog. Annars följer några stillbilder nedan. Också plåtade av "moster".
...och enligt alla prognoser ska solen fortsätta sitt välvilliga lysande över Malmö. Ungarna ska få rasa runt i och på en hoppborg. Ett gigantiskt, uppblåst tivoli som levererades igår kväll.
Svante och Sonja var mest intresserade av en drös popcorn som föregående användare hade efterlämnat och som nu sopats ner på vår gräsmatta. Svante hoppade upp en sväng för att inspektera vidundret men tyckte nog att det gungade för mycket under tassarna. Det ska bli spännande att se när barnen intar fästningen.
I kväll har vi varit hos Lena i Höllviken och grillat. Sonja fick följa med och har ägnat mycket tid åt att vakta tomten och morra åt hundar som skällde i grannskapet. Dessutom fanns en hare som säkert var lika stor som Sonja. Mycket upphetsande. Svante då? Jo, han och moster fick egentid tillsammans några timmar.
Nu har hundarna fått godnattgodis och jag ska hämta krafter inför morgondagens fyraårskalas.
Såå kul det var för systrarna att träffas igen! Precis lika stora (nästan - Sonja möjligen snäppet större), lika gamla så när som på några minuter och lika galet leksugna. Sonja besvärades inte nämnvärt av sin vänstertass och den är heller inte sämre idag. Ellen blev så trött att hon glömde (enligt matte) att bli åksjuk på hemvägen.
Människan är bara helt mänsklig då hon leker.
Friedrich von Schiller
Kan säkerligen appliceras på hundar också.
Och nu kommer det spännande momentet - att se om det fungerar igen att lägga in en video.
Men så lätt det gick! Ska nog öva mera på att filma. Har aldrig varit speciellt road av rörliga bilder men det har sina poänger. Här har jag valt att inte ha med ljudet eftersom det var rätt mycket bakgrundsbrus igår. Mycket hundljud förstås men också ungar som tjoade i poolen, vuxna som pratade och annat.
Är inte duvor ovanligt korkade fåglar? Dom ska ju tvunget bygga bo i våra pampiga lindar på gårdsplanen. Varje gång dom seglar ut och in med sina pinnar flyger dom farligt lågt över marken vilket innebär att hundarna faktiskt kan klippa dom.
Alldeles nyss låg Sonja i skuggan under trädet och mitt framför nosen på henne ramlar ett ägg! Krasch och där ligger ett jättegott mellanmål i form av ett rått ägg. Tänk att det kommer mat uppifrån också! Vilket paradis hon har hamnat i. Har man sett ett fågelbo konstruerat av duvor så förstår man varför deras ägg ramlar ut...
Nu har jag haft båda hundarna på trimbordet för kamning. Jag kan omöjligt känna något i Sonjas vänstertass - små stenar eller taggar. Hon ömmar en aning men hältan är inte värre så jag lugnar mig tills vidare.
Senare - så här framåt kvällen - systersonen med egen son har anlänt till Svantes oförställda glädje. Det finns ingen roligare person på denna jord! Han badar, kastar bollar och hittar på så mycket roliga grejer. Dessutom är hans lille son omåttlig rolig. Han gastar "Ante" och det är tveksamt om Svante förstår vem gossen menar men Svante avgudar barn så han köper vad som helst.
Kanske mer om detta längre fram.
Slutar lägga dagens datum i Inläggets rubrik. Det fixar ju Blogger ändå åt mig.
Vi fortsätter sittövningarna med Sonja. Klickern är redan borttagen och hon fattar (verkar det som) vad sitt betyder. Visst är det svårt när matskålen hägrar över hennes huvud. Speciellt om de vuxna hundarna är i närheten. Då blir det för jobbigt. När vi är ensamma i köket går det rätt bra. Det är ganska sött när hon letar upp matte och sätter sig spontant. Godis? Vi får väl trimma detta på valplekskolan så småningom. Förhoppningsvis om ca tre veckor.
Kvällspromenaden igår var intressant. Svante i koppel och Sonja springande lös. Plötsligt rusar två rådjur över stigen där vi går. Här! Mitt i Malmö nästan! Svante blev helt perplex och kom sig inte för att göra någonting. Det är första gången vi ser rådjuren. Jag såg spår av dom i vintras. Sonja stod också bara helt stilla med lätt rest ragg och visste inte riktigt vad situationen krävde av henne. En stund senare kom en man med en rottis. Svante gjorde inte ens ett utfall. Trots att det antagligen var en hanhund. Tyckte nog att den lyfte på benet... Sonja ställde sig som en liten fågelhund, stirrade, reste lite ragg men höll sig till sin egen "flock". Hon är duktig (ännu så länge) på att hålla koll på oss. Visserligen gör hon våldsamma rusningar i terrängen men ropar man hennes namn med den där falsettrösten hon vant sig vid så kommer hon som ett skott. Tänk vad en bit torkad blodpudding kan vara attraktiv.
Tandläkaren igen igår. Känner ni någon pensionär med tandställning? Ja, nu gör ni det. Det känns som om jag har viss samhörighet med tjejerna som har hästar i vårt stall. Tonåringar, där var och varannan har ståltråd i munnen.
Installationen "Toarullen". Konstnär: Sonja. Ganska effektfullt men fullständigt oanvändbart.
Sonja skapar också levande konst. Med rostfria matskålar och då blir det ljud till.
Svante blir helt förfärad av dessa tilltag. Han har aldrig lekt med matskålar. Alldeles för allvarliga ting för att använda som leksaker.
.JPG)
.JPG)
.JPG)
