onsdag 22 maj 2013 mera kompostgaller

Det regnar i Malmö. Vi har dock inte sett de 60 millimetrarna som dom hotade med. Tydligen skulle det värsta ösregnet stanna i Danmark. Men visst regnar det, om än måttligt.
Idag hade jag träff med en av mina rara tandläkare och var hemifrån ett par timmar. Ronden om Sonjas och mina divergerande uppfattningar om kompostgaller och dess betydelse förlorades stort av mig idag. När jag kom hem från den stora staden såg det ut så här.

Jag är tacksam över att bebisen inte fick en av glasljusstakarna i huvudet för det hade kunnat sluta illa. Dom är tunga dom där stakarna. Växten som fick sig en känga kan kanske återhämta sig. Vi måste på något sätt hitta en lösning - med kompostgallren alltså.

måndag 20 maj 2013 Värstingsonja

Idag har Sonja varit värsta värstingen. Utmattningens svettdroppar pärlar på pannan och det lilla monstret håller sig lugn en stund till med en halv Dentastix. De stora hundarna har slukat sina för länge sedan. Jag trodde i min enfald att hundarna skulle begripa att dom ska tugga. Vitsen är ju att motverka tandsten. Mitt gäng här äter upp stickorna på i runda slängar 45 sekunder. Utom Sonja som behöver längre tid för sin halva dos.
Hon har varit helt omöjlig hela dagen. Bara en tidsfråga till jag lägger ut henne på blocket. "Söt, renrasig irländarvalp säljes billigt till synnerligen tålmodig och tolerant familj."

Varför ska vi släpa in en stor jordkoka från planteringsjorden och pulvrisera den på golvet? Varför ska vi försöka dra upp de stackars nyplanterade tomatplantorna? Hur kan vi plötsligt nå upp och dra ner alla koppel och halsband på hallgolvet? Varför kan inte barnbarnens leksaksdjur få stå i fred i sitt fönster när huset i övrigt svämmar över av tillåtna hundleksaker? För att inte tala om dammvippor, sopborstar, toaborstar, Wettexdukar och annat smått och gott som också går att leka med.

En enda ynklig timme ville vi se den danska Borgen på TV. Sonja forcerade kompostgallret och störtade in. Vårt s.k. vardagsrum är STORT. Jättemysiga äkta mattor att leka på och framför allt - man kan springa runt. Runt sittgrupper, runt öppna spisen, ut i köket och in en annan väg. Den här valpen tultar alltså inte. Hon har långa ben, kanske har hon lite vinthund i sig. I alla händelse springer hon väldigt fort och vänder lika snabbt som en hare ute på fältet.
För att riktigt övertrumfa allt övrigt hon gjort under dagen så river hon ner ett glas som stod på nattygsbordet. Notera tempus här. Glaset stod. Glaset gick förstås i bitar och tvingade matte att lämna Borgen för femtielfte gången. När jag kommer upp på andra våningen ligger Sonja och gnager på en stor glasbit! Det glaset står definitivt inte på matlistan hon fick med sig. Det var bara att hämta sopborste och skyffel och försöka lokalisera allt splitter.
Får nog kolla om Borgen går i repris...

Klockan närmar sig 23.30 och har jag tur kan jag kränga in mig antingen till höger eller till vänster om den här livsnjutaren. För naturligtvis ligger hon mitt i sängen.

Men - i morgon är en annan dag som Christer Björkman sjöng för tolv år sedan. Det är bara att ta nya tag och även om kampen känns ojämn just nu ska jag nog vinna ändå. Sonja är smart men jag är nog smartare.

torsdag 16 maj 2013 busfrö...

Ännu en blåsig men somrig dag. Inne i stan var det faktiskt 24 grader på eftermiddagen. Hundarna var ensamma hemma när jag var hos tandläkaren och jag kan garantera att det inte var Svante som åstadkommit detta. Knappast Siri heller.

I fönstret står en korg med diverse nycklar, några pennor och annat skräp som man lägger där - mot bättre vetande. Husse har (hade) en pytteliten tub med något speciellt konsistensfett som tydligen är ohemult dyrt. Så kan det gå.

I morse efter duschen hittade jag plötsligt inte Sonja. Tänkte att hon kanske gått ner och var ute med de andra hundarna. Men där var hon inte. Inte heller låg hon och sov i någon av de fyra korgarna och filtarna. Efter en stund hörs ett argt, inte ömkligt utan riktigt ilsket pipande och gnällande från badrummet!

Det är en gåta hur hon har hamnat i duschkabinen. Jag VET att jag alltid stänger dörrarna och hon var definitivt inte där samtidigt med mig. Nu hade hon tydligen tröttnat på att snusa runt där och ville komma ut.
För någon vecka sedan hade vi gäster och tyckte det kunde vara trevligt om hundarna fick komma innanför kompostgallren en stund. Vara med flocken, så att säga. Vad vi glömde var att hålla stenkoll på Sonja.



Det verkar mirakulöst nog som om alla småkablarna är hela. TV:n fungerar i alla fall.
Och så kan man undra varför det plötsligt blir svart i nedre delen av alla bilder.