tisdag 24 november 2015

Vinterkortis

Ska man fotografera snö i Malmö får man vara snabb! Lördag och söndag vräkte snö (och ibland snöblandat regn ner över oss).


Sonja, som inte sett mycket snö i sitt liv, var väldigt fascinerad. Det vita gick att äta och smakade som vatten!
Måndagen bjöd sedan på det där som kallas underbart vinterväder -  ett par minusgrader, gnistrande snö och framför allt, vindstilla. Och halt som f-n var det att gå på promenad.
Idag är det precis som vanligt. All snö är borta, kulingen viner runt knuten och regnet öser ner.

I går bestämde jag att den stationära datorn ska slaktas. Använder den aldrig, men en massa bilder fanns kvar i den så det blev till att skaffa ett USB-minne på 16 Gb och föra över. Det var ett höghastighetsminne. Det visste inte min gamla dator vad det var så det tog åtskilliga timmar att ladda in 11 Gb bilder. Men nu är det gjort.
Så många minnen och så många bilder man har glömt att man hade! Någon dag ska jag plocka fram några fina foton. Jag ångrar ihjäl mig att jag inte fotade när Sonja trillade i poolen för ett par år sedan och dök upp med en champagnekork i munnen. Hade liksom inte sinnesnärvaro tillräckligt... Hon hade säkert inte drunknat.
Moster Marianne har ju dragit till Marrakesh, till solen och värmen. Hundarna, speciellt Svante, går och sniffar utanför hennes dörr men han vänjer sig snart vid att hon är borta. Är ni sugna på sol och avkoppling så kolla syrrans hemsida. www.levainuet.nu




a

torsdag 19 november 2015

Turbulens i stort och smått

Kulingen rasar utanför fönstret, regnet piskar mot samtliga fönster! Blåser det från alla håll? Hästarna står som statyer med rumporna mot vind och regn och med fötterna i vatten. Cirka en kilometer bort ligger Malmö mässhallar där 600 asylsökande lär inhysas i väntan på att migrationsverket ska kunna ta emot.
Statsministern står i TV och pratar om det förhöjda terroristhotet mot Sverige.
Så vem är jag att klaga? Är varm, torr och mätt och har två goa hundar som snusar i varsin säng.
Ändå är den privata tillvaron ganska turbulent för tillfället och den närmaste tiden känns väldigt osäker. Men som sagt - minor problems om man jämför med mycket annat.

Vår egen lilla terrorist, det är hon till vänster, har ägnat mycken tid på sistone åt att döda en nalle. Hon har inte alls förstått principen av alla nallars lika värde. Öronen hade Svante redan decimerat till några ynkliga små lappar men Sonja är mer radikal med sina angrepp.


Nallen är en skugga av sitt forna jag. Mager som en lägerfånge och jag kröker rygg varje dag för att samla ihop "inälvorna".

I få stunder av lugn och ro vaktar Sonja Svantes matskål...

...eller slumrar i fönstret och blickar ut mot vädret.


Och det gör Svante också.

I går kväll träffades "drottningarna", dvs sex tanter i pensionsåldern,  och åt och drack av hjärtans lust. Det ösregnade när jag kom hem och hundarna hade visserligen varit ute med husse men dom hade ju inte fått sina Dentastix. Mycket tydligt gjorde dom detta klart för mig och efter en stund var ordningen återställd igen och vi kunde överlämna oss åt John Blund.




a

lördag 7 november 2015

Slottsmiddag och lite hundar

I går hade vi "Slottsmiddag" igen. Två väninnor med en passion för att laga mat kommer hit, invaderar mitt kök och skapar de mest fantastiska menyer. Bara att tacka och ta emot! Dessutom är dom nu så hemtama i köket att jag i princip inte behöver vara med och peka längre. Dom hittar i alla mina skåp och lådor.
Efter ett par timmar kommer övriga gäster - vi var tretton vid bordet i går kväll. Betydde inte otur. Fast det var aningen trångt.
Hundarna blir väldigt uppspelta av att så mycket mat och av att så många människor kommer hit. Sonja, som fortfarande inte går att ha i ett kök fullt av mat, fick koppel på sig och avlägsnades av en vänlig gäst. Svante stjäl ingenting så länge han inte är ensam i köket...


Svante är nytrimmad och vacker som en dag. Sonja ska ju - enligt beslut av matte och Trim-Lotta - få behålla sin päls över vintern och ser mer ut som en gullig leksakshund. Hennes klor, peppar, peppar, håller sig fint och nu är det sex veckor sen hon bröt en klo. Hon är inte kortison-Sonja längre. Tillbaka till sitt vanliga, påhittiga och jättebusiga jag. Hon blir visst aldrig vuxen. Eller också har hon en bokstavsdiagnos. Men hon är fullständigt underbar ändå.


Nallen fanns redan när Svante var valp och visserligen hann han bita öronen av den men mer blev det inte. Nu har Sonja fått tag i den och då är behandlingen inte nådig. Två gånger har jag suturerat buken på nallen - efter att ha stoppat in fyllningen igen. Två gånger har stygnen "gått upp". Nallen som en gång var rund och gullig påminner nu mest om en lägerfånge. Ju magrare nallen blir desto mindre intresserad är Sonja av den.

Just nu öser regnet ner utanför fönstret. SMHI har dessutom hotat med hårda vindar. 
Annars får man säga att vädret har varit rätt hyggligt mot Malmö den senaste tiden. Grått, mulet men ändå VINDSTILLA och väldigt milt. En enda morgon var det en minusgrad men det ändrade sig raskt efter ett par timmar till drygt tio plus. 
Om en stund ska jag gå ut och ge hästarna kvällshö och sen blir det faktiskt sängen, boken (och två blöta hundar).




a