Vilken dag!

Vissa dagar blir alldeles upp och ner! Den här till exempel. På förmiddagen kom en lift som bl.a. skulle användas för att reparera takpannor som hamnat på sniskan i samband med stormen för några veckor sedan.

I liften sitter två gubbar som ska hissas rätt mycket högre upp. Hundarna tittade spänt och fascinerat på detta skådespel från sitt fönster.

Omväxlande som dom skällde som galningar. Vilket flagrant intrång på deras revir!
Någonstans i halvtid åkte jag med Sonja till Trim-Lotta. Dels för att få en bedömning av när det är lämpligt att trimma henne men framför allt för att hon skulle bekanta sig med miljön, bli lite noppad i pälsen och få klorna klippta. Hon spatserade runt i lokalen, hoppade upp och försökte hälsa på vovvar som stod på trimborden och hamnade så småningom där själv.

Hon uppförde sig alldeles utmärkt - vilket man faktiskt inte alltid kan säga om henne. Visserligen blev hon trimmad av gammelmatte när hon var på pensionatet i september men hon har aldrig varit hos Trim-Lotta och hennes medhjälpare.

När vi kom hem igen blev det lätt kaotiskt. Strömmen hade gått för liftgubbarna och det där med säkringar och sånt är inte min starka sida. (Husse var i Danmark och kunde inte assistera.) Jag rände runt och kollade olika proppskåp, föreslog ett annat eluttag som funkade ett tag till säkringen löste ut där också och sen tog jag en snabbtur till Bauhaus för att köpa en flagglina. När nu liften ändå var här kunde vi ju lika gärna ge flaggstången en lina, något som den inte haft på alla år som vi bott här. Allt detta i ett envist duggregn.
Flaggstången står på plats igen - med ny lina. De flesta utlösta säkringar är uppetade igen men stackars syrran har bara ström i halva sin lägenhet. Något som vi nog tyvärr behöver en elektriker för att fixa.
Min tanke var att idag ta lite snygga bilder på vackre Svante men det har blivit ganska klent resultat.

Bättre än så här måste det gå att göra men det är i alla fall ett försök.
Mitt i allt detta har jag spelat Alfapet med Alfred, 10 år. Han hade tröttnat på att alltid vinna (!) över föräldrar och mor-och farföräldrar och behövde bättre motstånd. Eftersom jag är bra på ordbygge med Alfapet var jag en lämplig motståndare. Gissa vem som vann. Alfred. Som försvar får jag anföra följande: Jag försökte var snäll (i början) för att inte massakrera honom, jag är inte riktigt familjär med de nya och snälla reglerna där man får använda böjda former, genitiv-s och allt sånt och min redan splittrade dag gjorde mig ofokuserad. Men ändå, att förlora mot en tioåring... Han är faktiskt jätteduktig.
Dessutom kom en kvinna och levererade en bok som jag beställt. Limhamns Museiförening ligger så nära så hon tyckte det var käckt att komma personligen i stället för att skicka med posten.
Hundarna har också haft en jobbig dag och sover redan skönt