Nåväl, det verkar som om Simone lämnade kvar en kusin eller liknande i Skåne. Det har blåst som attan och dessutom behöver man inte precis oroa sig för grundvattnet. Det regnar oavbrutet.
Hundarna är aningens understimulerade. Sonja och jag gick träningspromenad i morse och det är otroligt hur fint hon kan gå och trippa vid min vänstra sida när hon vet att skinkosten och blodpuddingen väntar i fickan. Vi träffade en jättestor, vit fyraårig tjej inne i Hyllie by. En ras som jag inte kände till, kuvasz, från Ungern. Hon låg parkerad på gräsmattan och matte stod vid sidan om. Tänkte att dom kanske övade platsliggning eller något sånt och erbjöd mig lite försiktigt att vara "störningsträning". Dom tränade inte alls. Det visade sig att Kajsa tyckte det var skönt att bara ligga där i gräset och mysa. Sonja fick gå fram och hälsa och hon klarar social kontakt fint. Först avvaktande och försiktig, sen sedvanligt nosande runt, runt och när hon förstått att Kajsa var en vänlig dam - lekinviter och krumbuktande. Kul tyckte Sonja. Och Kajsa verkade inte heller misstycka.
Igår kväll, när jag redan fullbordat "dagens lista" över hyss, kom Sonja med något spännande i munnen. Det kan kanske inte räknas som busstreck. Det står i rasbeskrivningen att irländaren ska vakta, ta råttor och annat småvilt. Plus en hel massa andra saker - vara behjälplig vid jakt, sällskapa familjen o.s.v. I munnen på Sonja fann jag detta.
En cirka tio centimeter stor unge (foster?) av något slag. För mig ser det mest ut som ett råttfoster men var finns i så fall modern? Jag har svårt att tro att det här djuret har gått omkring för egen maskin och sen blivit infångat av Sonja. Det ser mest ut som en prematur av något slag. Svansen är otroligt lång och benen är långa. Sonja ville gärna gömma sitt fynd i TV-soffan.
Någon som har ett förslag på vad det är för sorts djur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar