Frisörbesök och beskurna träd

Svante blir alltid lika överlycklig när jag tar fram bilselen. Idag gick han stolt som en tupp ut till bilen medan tjejerna fick stanna kvar hemma. Snopet för er, tycktes han säga. Och så hamnade han på trimbordet hos Lotta! Eländes elände. Han tar det som en man, står stoisk med svansen i vädret och låter sig ryckas i pälsen. När det är dags för håret på magen och i rumpan blir han med förlov sagt jävligt sur. Då morrar han, blänger och visar hela garnityret. Inte ens Trim-Lotta vill ha armen mellan dom käftarna. Hon lyckas på ett obeskrivligt sätt få honom att sansa sig innan det smäller. Vi har respekt för henne, både Svante och jag. Det KAN underlätta att matte talar i lugn och vänlig ton och viftar med lite blodpudding.
Att han visade garnityret var bra, för då såg man minsann att Dentastixen inte gör någon större nytta (vilket jag har misstänkt - han sväljer dom ju nästan utan att tugga). Då grabbade Lotta tandstensskrapan, öppnade munnen på hunden och började skrapa. Svante stod som ett tänt ljus och lät henne hållas. Han t.o.m. blundade. Konstig hund. Enligt Lotta är tandstensbehandling ofta så svår att genomföra att hunden måste sövas.
Nåväl, nu är han sådär otroligt tjusig igen och man ser ögonen när han blivit av med hälften av dom buskiga ögonbrynen.

Sonja fortsätter att provocera sina äldre kompisar. Här är det Siri som brottats ner på rygg. Fast jag skulle nog säga att hon intar ryggläge synnerligen frivilligt.

Mannen i trädet är färdig med lindarna. Dom blir så otroligt vackra, nästan som skulpturer. Ljuset var dessutom extra tilltalande i eftermiddags. Skymning och absolut molnfri himmel. Det blir nog en kylig natt...
Bild på nytrimmad alfahane kanske kommer senare i veckan.