Siri ska stanna en vecka till och det är fullt ös hela dagarna.
Jag är mycket nöjd med att Sonja vet vad hon heter. Hon kommer som en liten röd pil när man ropar. Det gör dom andra också, som lite större röda pilar. För i mattes ficka väntar nämligen ugnstorkad blodkorv. Torkade en hel korv skuren i småbitar igår. Otroligt gott tycker alla tre.
Sonja hejdar sig också när jag säger nej eller ah-ah-ah. Det ska föreställa att det är förbjudet att göra just detta. De stora hundarna är fantastiska på att ingripa vid sådana tillfällen. Dom vet ju att t.ex skor i garderoben inte är tillåtna. Eller att riva till sig TV-bilagan från mattes nattygsbord. Då rusar dom fram och säger nej på sitt sätt. Oändligt mycket effektivare än mitt.
Här sover Siri skönt på soffan i hallen. Det frestar på att vara barnflicka, lektant och samtidigt fungera som uppfostrare.
Kolla dom hörntänderna! Tur att dom snart ska bytas ut mot mindre sylvassa gaddar. Ändå får den lilla hunden ha plus i kanten för viss bithämning. Hon tar inte i fullt så hårt längre.
Pärmarna som står nederst i min bokhylla börjar se malätna ut. Men hon lyssnar som sagt rätt bra på tillsägelser och pärmarna känns inte SÅ viktiga att dom måste flyttas högre upp.
Lillsyrran tar spjärn mot storebrors panna. Det börjar dra ihop sig till kvällspromenad för de stora hundarna och ett besök på gårdsplanen för den yngsta. Sen är det sova som gäller - kanske ända till 5.30.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar