Svante är inte stormförtjust i när man pillar med hans fötter. Därför blir Pevarylbehandlingen antingen en strid - vilket Gud förbjude - eller en mutaffär. Det blir det sistnämnda. Koppel på, upp på trimbordet med en Mamma Scan i två delar i mattes hand. Lätt! Hunden blir nästan vindögd av förväntan. Krämen på vänster tass, köttbulle, krämen på höger tass osv. Och så en köttbulle till när det är klart.
(Stavprogrammet gillar inte gamla ordformer som Gud förbjude, men jag gillar...)
Jag måste tydligen valpsäkra högre upp. Igår när Sonja var "säkrad" i sängen så prasslade det våldsamt i sovrummet när jag borstade tänderna. Det var bipacksedeln till ovan nämnda Pevarylkräm som fick stryka på foten (tassen). Nåja, det gör ingenting. Jag har läst den och den finns ju på Fass.se.
Bara hon inte får tag i Svenska Akademiens Ordlista för den behöver jag ibland. Eller olästa böcker (ve och fasa om det är lånade böcker).
Sonja är nu stensäker på att sitta lugnt när jag håller matskålen ovanför henne. Har dessutom börjat hålla den långt ut åt vänster och hon får ett "varsågod" först när hon tittar på mig och inte på skålen. Tror det kallas för kontaktövning...
Som vanligt trycker jag på fel knapp och publicerar innan jag är färdig. Återkommer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar