Konstverk och kvaddad gris

Dagens Sydsvenska förtäljer att en bronsskulptur numera pryder rondellen mellan närbutiken och Malmömässan. Körde förbi och kollade men tyvärr var det ganska knepigt att parkera för att stiga av och fotografera. Alltså googlade jag och hittade Kvällspostens bilder. Fotograf är Christer Wahlgren. Konstnären är Charlotte Gyllenhammar. Mother heter konstverket.

Tio ton brons och därtill en aldrig sinande ström av vatten ur Mother´s mun. Jag kommer nog att köra förbi fler gånger!

Vid shoppingturen idag kunde jag inte motstå att åter inhandla en skär gummigris. Jag har tidigare - någonstans - beskrivit den förra gummigrisen men hittar inte inlägget. Borde kanske återuppta vanan att sätta etiketter på skrivelserna. Nåväl, kort - Siri var livrädd för den grymtande grisen och gav den till Svante. Han tyckte grisen var enbart löjlig och brydde sig inte om den. Julia, däremot, älskade grisen och släppte den inte för allt smör i Småland. Inte förrän grymtet dog.
Ny gris idag alltså. Sonja tittade misstänksamt på den och verkade närmast avvaktande.

Svante bibehåller sin inställning till gummigrisar. Dom är fåniga. Den här är knallskär, den förra var grå om jag inte minns fel. Vill inte mina hundar ha den så får väl Julia ha den.

Den här grisen tror dock inte på ett liv efter jul. Inte ens efter midsommar. Efter någon timmes bökande med grisen såg den ut så här.

Inga öron längre! Dessutom upptäckte Sonja att grisen innehöll någon sorts luddig substans som absolut måste ut.

Svante är som vanligt artig åskådare.

Sorry, Julia, det blir ingen gris till dig den här gången. Den saknar nu öron, strupe och ett framben. Grymtet är förstås borta också. Enligt instruktionen ska man inte låta djuret leka med en trasig leksak så kanske måste grisen begravas redan i kväll. Snöpligt!

Det är ganska vackert i trädgården just nu. Gräsmattan lite brun kanske men blommorna är fina.


a