I morse, vid pass 6.30, stod regnet som spön i backen. Så till den milda grad att jag tog fram ett paraply för den korta promenaden till stallet. Jag brukar inte bry mig om lite väta men denna morgon var det för bra. Svante visste redan vädersituationen. Han är erfaren och hade redan hört regnet. Sonja däremot har inte koll. Hon kastade sig genast fram till dörren men tvärvände på trappan. Sorry, hjärtat, du måste ut. Jag fick bära ut henne och stänga dörren. Hon blinkade, skelade med öronen, skakade på sig och kom plötsligt på att hon skulle kissa. OK, så fick hon komma in igen. Svante gick inte ens ner från andra våningen. Ett par timmar senare hade det värsta dragit förbi och solen tittade fram.
Tyvärr hann inte Sonja riktigt färdigt med toabestyren så det blev en rejäl hög inomhus i stället. Det var annars länge sen jag behövde ta fram bajspåsar inne.

Sonja växer så det knakar. Hon blir kolossalt lång när hon reser sig på bakbenen. Och hon har nu en ny värld att utforska. Badrummet till exempel. Hur ser det ut i toalettstolen? Den där papperskorgen ser spännande ut. Matte måste vara helt dum som tror att hon kan lägga upp kläder med godis i fickorna på den där bänken.
Hunden har denna morgon plundrat TVÅ fickor på torkad blodpudding. Ska jag behöva hänga in kläderna i garderoben? När det är så lätt att bara slänga dom i badrummet på kvällen.
Svante tittar överseende, suckar djupt och verkar tycka att all denna aktivitet är onödig. Ja, utom godisplundringen då. Den hade han nog gärna kommit på själv.

Den här bilder tycker jag mycket om. Sonjas själ speglas i hennes öga. Det är Siri som delvis skymmer Sonja, men det ögat, det ögat...
Snart är det dags för utfodring av diverse djur. Hundar, katter, människor och senare i kväll hästar. Lördag- och söndagkvällar är vi hyggliga nog att ge kvällshö. Och vi ger frukost på mornarna - i övrigt sköter stallflickorna allt annat.

Sonjas lördag

Sonja på sin favoritplats på andra våningen. Det vänstra örat, det som klistret lossnat på, ligger rätt fint.  

Det blåser alldeles otroligt i Malmö. Det gör det ofta... Sonja har en av sina multiaktiva dagar och släpar in diverse växtlighet, betongklumpar och pinnar från trädgården. Man ser busglimten i hennes ögon. Just nu tömmer hon för femtielfte gången Svantes sovkudde på ludd och för femtiotolfte gången ska jag senare pilla tillbaka alltsammans.
Det är jättekul med valp! Hon är oemotståndlig i sin enorma energi och jag tänker: Det går över, det går över. Hon är ju bara drygt 16 veckor. Idag faktiskt 17 veckor! Fast ibland undrar jag.
Hon är riktigt duktig på både sitt och ligg. Hon gör dessa moment utan att jag ber om det för hon har fattat sambandet med godiset... Hrm, vi får tala om detta på lekskolan som börjar nästa vecka.
Just nu kom Svante hem efter en promenad med husse och som vanligt blir Sonja överlycklig när "storebror" dyker upp igen. Svante inspekterar sin urplockade kudde, suckar resignerat men litar på att kudden är tillbaka i hans korg när det är sovdags.

Veterinären

Idag hade vi träff med veterinären för rabiesvaccinering av Sonja. Inte för att vi planerar att resa utomlands utan för att vara beredd om vi vill resa. Dessutom bor vi nära kontinenten med Öresundsbron bara några km bort. Och vad som kommer över den bron vet man aldrig.
Sonja uppförde sig väl. Sniffade av rummet där vi väntade, åtlydde två "ligg" och fick blodpudding för det. Blev lite imponerad av att hon kunde fokusera trots den ovana miljön.
Sen gick vi en sväng och hälsade på mattes gamla arbetskamrater och där fick hon smaka knäckebröd. Det ska vara något positivt med bilutflykter - inte bara stick i halsen.
Nu har det ena limmade örat lossnat igen. Jag låter limmet sitta kvar lite. Det tynger ner spetsen på örat en aning. Annars har jag hittat den perfekta klisterborttagaren på apoteket.

Hoppsan, hoptryckt flaska! Bara spraya på, vänta en minut och sen ta bort klistret. Det är väl bara en tidsfråga tills det andra örat också släpper. Jag tror jag ger mig sedan. Har inte precis ambitionen att forma en utställningschampion.

Sonja blev lite trött av utflykten, hämtade en disktrasa och lade sig att sova på Svantes gamla skinn.
Det blåser småspik i Malmö men det verkar inte bekomma hundarna. Sonjas oklistrade öra vajar vackert i vinden medan det andra sitter - ännu så länge.
Siri har sagt hej då för helgen och återkommer på måndag.

Regnig torsdag

Det regnar i Malmö och det luktar våt hund inomhus. En inte helt oangenäm doft faktiskt.
Hallen är full av spår efter tassar, torra och blöta. Ingen idé att börja städa för tidigt. Det ska tydligen regna hela dagen.

Sonja har börjat fatta rutinerna. Mellan sju och åtta på morgonen kommer Siri. Sonja kan ligga på yttertrappan alldeles ensam och vänta på sin lektant och glädjen är obeskrivlig när Siris bil stannar utanför grinden. Därefter vidtar någon timmes lek och bus och kontroll av om det hänt något i trädgården. De vuxna hundarna får gå på promenad och då passar Sonja på att ta en välbehövlig sovpaus - gärna på ovanvåningen så hon har uppsyn över hall och ytterdörr. Svante och Siri tar också gärna en tupplur när dom kommer hem. Lugnt och skönt nästan ett par timmar. Sen går gänget igång igen för ett nytt lekpass.

Sonja vilar förmiddag i sitt egenskapade kaos av tussar från Svantes kudde

Själv ägnade jag förmiddagen åt att tvätta och att torka en ny laddning blodpudding. Det går åt en hel del blodpuddingsbitar men det är verkligen billigt och gott godis.
Framåt eftermiddagen kommer Siris matte och hämtar sin vovve och då ska det säjas "hej då".

Eftersom vädret är trist så körde jag Svante till veterinären för hans årliga vaccination. Så var det gjort också. När jag nu ändå är i farten beställde jag tid för rabiesvaccinering av Sonja i morgon. Har bara en hundbilsele - annars kunde jag tagit båda på samma besvär.

Svante gjorde inte såhär!

Suck! Så här gjorde aldrig Svante när han var liten.

Grävde upp saker i trädgården och släpade in i hallen. Sopborste och dammsugare fram. Sonja fick vara ute för annars attackerar hon förstås städredskapen.  
Vi har varit lite lata beträffande träning de senaste dagarna. Att koppelträna Sonja när de andra är med är, åtminstone för mig, en omöjlighet. Alltså gick jag med Sonja ensam en liten tur. Inte dra och streta, då blir det tvärstopp. Hon hade t.o.m. den goda smaken att stanna, vända sig om och titta på mig. Det är värt en hel del beröm. Hon blir lite skrämd av alltför bullriga fordon så därför gick vi upp till stora vägen och stod och tittade på trafiken en stund.
Bäst vi stod där och lyssnade och tittade kom en dam på cykel. Hon tvärstannade och ville absolut träffa hunden för hon hade haft irsk terrier själv.(Hon var danska.)
Det var på den tiden då hundarnas svansar kuperades så det bör ha varit ett tag sen. Hon berättade också att dom hade avlivat en hane vid ett års ålder (!) för att han var så aggressiv mot andra hanhundar. "Det hjälpte inte att man lyfte honom i ett metallstrypkoppel." Suck igen. Men det var väl andra tider förr.
Nåväl, medan vi stod och pratade hann det dundra förbi ett antal tunga fordon och det var bra för Sonja. Hon fattade nog att det inte var så farligt. Och sen fick hon komma hem till Svante och Siri som förvånat tittade när vi kom in genom grinden. "Va! Har hon fått gå promenad? Varför fick inte vi följa med?" Dom hade precis varit ute med husse.
Snart har jag ett ligg på Sonja också. Hon vet fortfarande inte vad det heter, det hon gör, men hon lägger sig gång på gång för ett "klick". Vi ska snart döpa den handlingen till ligg.

Inte för att fotboll Sverige - Färöarna låter så väldigt upphetsande men jag har ändå svårt att låta bli att kika.
Ännu en strålande sommardag i Malmö. Tyvärr kom det ett otäckt, mörkgrått molntäcke precis när vi hade tänkt grilla. Men det går att grilla inne också.
Hundarna har haft en fin dag. Inte alltför varmt och öppen dörr hela dagen. Matte har sysslat med lite plantering igen och det är alltid spännande att hjälpa till.
Det är väldigt sällan jag ligger på gräsmattan. Jag sitter på stol eller ligger i solsäng (med boken alltså). Men ska man leka med valp och även vuxna hundar är det praktiskt att gå ner på knä. Och plötsligt ser man saker man aldrig noterar annars!

En liten, liten lila blomma - bara några millimeter. Den skulle jag aldrig lagt märke till i stående. Tog av klockan som jämförelse. Tretton och fyrtio... Säkert är det "bara" ett ogräs men väldigt söt är den.

Sonja och Svante är klara med den värsta kvällsrusningen. Dom har en period runt sex-sju då dom är alldeles sjövilda. Jag är lite orolig för att Sonjas klister ska lossna i närkamperna samtidigt som det är svårt att hindra leken. Bara att hålla tummarna.

Det borde vara en hundbild med även idag. Väljer "kusinens" bild som togs när Sonja precis hade kommit hit. Då var i alla fall öronen perfekta.
Och det står hittills 1-0 till Sverige i fotbollsmatchen.

Nytt lim

Sonjas öron far väl lite hit och dit fortfarande och vad jag förstår, så är det inte förrän efter tandömsning som brosket stabiliserar sig. Tänk så mycket nytt man får lära sig! Tänderna har börjat lossna och förhoppningsvis kommer det en ny omgång under de gamla. Idag blev det således ny limning med benägen hjälp av Trim-Lotta. Man ska ha en bra tandläkare, frisör, fotvårdare OCH hundtrimmare.

Hon bryr sig inte särskilt mycket om öronen. Skönt att hon inte krafsar och kliar. Däremot är hon omåttligt förtjust i att tugga på kvistar och pinnar. Med jämna mellanrum får man hjälpa henne att peta tänderna.

Att äta böcker är också en favoritsyssla. Dom fastnar i alla fall inte i tänderna men ser kanske mindre roliga ut i bokhyllan efter en omgång med Sonja.
Nästa vecka ska vi börja i valplekskolan hos Yrsa i Staffanstorp. Det ser vi mycket fram emot.

Igår blev det inget skrivet alls. Ett antal barnbarn var på besök, Sarah blev årets första badbrud i det nu 21-gradiga vattnet i poolen. Minsann fick också Svante ett premiärdopp. Sarah påstår att det var frivilligt men det tror jag inte på riktigt. Det ska mer än en kastad boll för att han ska bada. Jag tror nog han fick lite hjälp på traven. Blöt var han i alla fall.
På kvällen var besökte vi vänner i vackra Hellerup i Danmark. Från deras terrass kunde vi se sundet, Öresundsbron och nästan vårt hem. Danskan är inga större problem men visst blir det ibland jobbigt när det är sex danskar mot två svenskar. Speciellt siffrorna...

Och vilka vackra rhododendronbuskar dom hade, danskarna!

Svante och Sonja var hemma. Lotta avlastade sin syster och tog hand om fyra av hennes barn. Varav de yngsta är tvillingar på två år. Och så har ju sin egen Otto. Tappert måste man säga. Lotta såg till att vovvarna fick komma ut en sväng på gården under kvällen.
Lotta har en gigantisk, uppblåbar pool till barnen och för att inte terroristen Sonja ska bita sönder den införskaffades ytterligare kompostgaller. Dom gamla har tagit slut.

Sonja vet precis på vilken sida om gallret hon vill vara. Innanför.

Så här ser det ut när plastpoolen är installerad och det vore synd om Sonja skulle sätta tänderna i den. De mindre barnen har stor glädje av att plaska omkring här under varma sommardagar.

Ny vecka i morgon och nya tag. Sonja har hunnit bli 16 veckor. Hon har blivit smartare och det går inte längre att lura henne med små glada tillrop när hon har något spännande för sig. Som idag när hon sprang omkring med en död svala i munnen. (Hoppas det inte var en av de forna bobyggarna.) Ett enklare städredskap löste långt om länge problemet. Hon är omåttligt förtjust i kvastar, borstar, moppar och dammvippor och så kunde jag slutligen förpassa svalan till en bajspåse och vidare till soptunnan.

Röda Hund!

Ibland trycker jag på fel knapp och vips har jag publicerat ett inlägg som inte ens var färdigskrivet. Man får ta sånt med jämnmod. Det är inte precis uppsatsskrivning med betygsättning som gäller här.

Igår hade Sonja sin första fästing. Hm, kanske Fixodida inte fungerar på henne heller. Provar ett tag till. Hon har ju ännu så länge begränsat med päls så de små odjuren är lätta att upptäcka.

Med posten idag kom Röda Hund. Det är medlemstidningen för Svensk Irländsk Terrierförening. Den kommer fyra gånger om året och det är alltid trevligt att höra om andra IT-ägares upplevelser. Genomgående verkar det vara så, att en irländare är och förblir aktiv, påhittig (och stundtals helt utmattande) i hela sitt liv. Inga soffpotatisar så långt ögat når. Snarare terroristvarning på ganska många av dom.
I senaste numret finns en jätterolig beskrivning av hur man IT-säkrar sitt hem. Jag har valpsäkrat men börjar ana att vissa saker måste permanentas. Som IT-ansvarig här ser jag det som min uppgift. Svante har alltid varit beskedlig och haft bra koll på vad som är lämpligt. Siri däremot var rätt jobbig länge. Man kunde komma hem och hitta en toapappersrulle utrullad och sönderbiten på golvet. Tillsammans med dagens tidning, ett eller två koppel och några kuddar. Eller en rulle illgröna bajspåsar - likaledes söndertuggad och delvis uppäten. Siris bajshögar var spännande att plocka upp på promenaderna. Dom innehöll allt från lämningar av de gröna påsarna till diverse kvistar och annat smått och gott. Nyttigt med fibrer, tycker Siri. I ärlighetens namn - hon har blivit bättre.
Med Sonja skönjer jag samma tendenser. Smaka och tugga på allt. Återstår att se hur hon artar sig när den värsta valpigheten har lagt sig.

Dagens foto är åter ett kollage. Egentligen är det tråkigt att fota sovande och vilande hundar men vad gör en lat människa? Vakna hundar är rackarns svåra att få med på bild.
Siri är påfallande förtjust i att drapera sig i trappan. Ganska effektfullt faktiskt.
Klockan drar mot midnatt, gästerna har gått hem och två hundar sover skööönt.

Svante är inte stormförtjust i när man pillar med hans fötter. Därför blir Pevarylbehandlingen antingen en strid - vilket Gud förbjude - eller en mutaffär. Det blir det sistnämnda. Koppel på, upp på trimbordet med en Mamma Scan i två delar i mattes hand. Lätt! Hunden blir nästan vindögd av förväntan. Krämen på vänster tass, köttbulle, krämen på höger tass osv. Och så en köttbulle till när det är klart.
(Stavprogrammet gillar inte gamla ordformer som Gud förbjude, men jag gillar...)
Jag måste tydligen valpsäkra högre upp. Igår när Sonja var "säkrad" i sängen så prasslade det våldsamt i sovrummet när jag borstade tänderna. Det var bipacksedeln till ovan nämnda Pevarylkräm som fick stryka på foten (tassen). Nåja, det gör ingenting. Jag har läst den och den finns ju på Fass.se.
Bara hon inte får tag i Svenska Akademiens Ordlista för den behöver jag ibland. Eller olästa böcker (ve och fasa om det är lånade böcker).
Sonja är nu stensäker på att sitta lugnt när jag håller matskålen ovanför henne. Har dessutom börjat hålla den långt ut åt vänster och hon får ett "varsågod" först när hon tittar på mig och inte på skålen. Tror det kallas för kontaktövning...
Som vanligt trycker jag på fel knapp och publicerar innan jag är färdig. Återkommer!

Svante fyller sex år

Älskade Svante fyller sex år idag. Åren går lite för fort trots att jag försöker njuta varje dag, varje minut med denna härliga hund.

Han firar sin födelsedag i det bästa av hundväder. Lagom varmt, under 20 grader och strålande sol. Och en svag vind om det blir för varmt i solen. Han har här precis strukit sig mot en blommande buske och fått dekorativa, vita blomblad i pälsen. I nedre högra hörnet skymtar Sonja, aldrig långt ifrån sin storebror.

Om han fått någon födelsedagspresent? Nja, det blir kanske ett grisöra framåt kvällen.

Sonja verkar ha öppnat loppis för begagnade skor. Så till den milda grad att hon inte får plats i korgen längre. En gammal, blå träsko som blev Svantes för sex år sen. "Luddtofflor" som Siri hade godheten att demolera som valp samt de vita gympaskorna. De är absolut inte något bevis för att jag är särskilt sportig. Det är skorna som jag använde på arbetet och som nu knappast kommer till användning mer.

Det är lustigt, för Sonja biter inte sönder skorna. Hon bara springer omkring med dem och skakar dem som "byten".

Vi har inspekterat poolen närmare idag. Och Sonja imiterar förstås Svante. T.o.m. svansföringen är densamma. Det ska bli spännande att se om hon vill bada frivilligt. Vi får väl invänta badsugna vänner för det är inte troligt att matte eller husse kliver i vattnet ännu på ett tag.

Snudd på en konstnärlig bild. Hund med skugga heter den.

Schampo och svampmedel är fixat. Och nu har Sonjas klister släppt. Häpnadsväckande nog ser öronen helt perfekta ut ändå men det får bli omklistring ändå. Tänker inte chansa.

Mattes finaste kille igår och dagen innan. Visst är han gullig när han är lurvig med väldigt mycket snyggare när han är nytrimmad. Han var kitslig på trimbordet igår och hotade mer än vanligt. Kanske är han lite "låg" pga sina tassar. Behandling pågår.
På kvällen var han artigt avvisande när Sonja testade för en lekstund i sängen.

"Sluta nu, unge! Nu ska vi sova."

Idag har Sonja ägnat mycket tid åt trädgårdsskötsel (igen). Gårdsplanens två pampiga lindar beskärs hårt varje vår och är otroligt vackra. Det blir dock en del skott som växer upp i nederdelen av stammarna och det är alltså dom som Sonja tar hand om. Hon ska till varje pris släpa in ruskorna i huset och jag får väl försöka lära henne att i stället bära ner dom i trädgården.

                                                                                 #

Oops, nu tryckte jag på "publicera" av misstag. Återkommer kanske senare idag.

#

Det gör jag nu med ett kort konstaterande att poolen är avklädd för sommaren. Oerhört spännande, tyckte Sonja. Under det mörkgröna täcket, som hon sprungit på i flera veckor, visade det sig finnas MASSOR med vatten. Förfärligt smutsigt men husse städar som bäst. Och man kan gå ned med fötterna i vattnet via en trappa. Sååå kul!

Vi får se om Sonja ska bli en badhund. Svante är det inte. Han går ner tills vattnet når bröstkorgen men sen är det stopp.





Varje kväll stoppar jag in luddet i Svantes kudde (han gillar att sova i sin korg på natten) och varje morgon rusar Sonja iväg med kudden och tömmer den.

Ibland tar hon sig en tupplur mellan bestyren. Sen gör vi om det hela i kväll igen.

Det verkar nu som om svalorna har gett upp för gott beträffande bobygge på uteplatsen. Det tackar vi för. I stallet får dom däremot gärna vara och där pågår synnerligen livliga aktiviteter just nu. Man kan ju förstå att katterna retar sig på att de inte kan komma åt fåglarna.
Och för er som undrar - ja, det går utmärkt med både potatis och tomater. Å andra sidan har vi ännu inte sett några sniglar hittills i sommar. Måhända har dom också dragit, liksom svalorna.

Potatisen i lådor bakom en krusbärsbuske och tomater i krukor. Det ska nog bli bra.

Siri och Sonja hjälps åt med vattningen.
Svante och jag har varit hos trim-Lotta på eftermiddagen. Han är så himla tjusig men jag väntar med fotandet till senare ikväll eller till i morgon.

Så här såg han ut innan vi körde. Tyvärr har han svamp mellan trampdynorna så jag får väl köra till apoteket och handla schampo och Pevaryl.

Egentligen måste man ingenting,
sa Sonja i slutet av april 

Kollage

Det där med bildöverföring är ibland aningen tålamodsprövande. Av och till vill inte Explorer och det stör mitt "flow" i skrivandet.
Sonja verkar ganska ogenerad av sina limmade öron. Någon gång kan hon klia sig men det gör dom ju ändå och klistret verkar sitta bra. Svante och Siri tycker tydligen inte att hon luktar annorlunda för dom reagerar inte alls.

Och plötsligt fungerar bildöverföringen. I mellantiden hann jag tota ihop ett par kollage. Ska öva lite mer på det. Fantastiskt vad mycket man kan göra med modern teknik! Förr plåtade man, framkallade film, blev besviken över att så få bilder blev bra. Och dyrt var det också. Att göra ett kollage innebar klippa och klistra. Nu är det gjort på några minuter.

Ett kollage till. Överst vårt hus med Öresundsbron i bakgrunden. Står man på taket till vår "närbutik" Emporia och tittar västerut så ser man den här vyn. Och sen blandade hundbilder. I morgon ska Svante till frissan och sen ska jag plåta honom lite mer.
Sonja sätter sig nu utan kommando när jag tar fram matskålen. Hon lyckas dessutom sitta kvar i flera sekunder innan hon får ett varsågod. Har dragit ner antalet mål per dag från fyra till tre. Kanske blir det en slurk filmjölk innan det är dags att sova.

Lördagsgrillning hos goda vänner. Visserligen regnade det, men det var varmt och för en gångs skull blåste det inte i Malmö. Vännerna har stans största parasoll så vi kunde sitta torra alla fyra vid bordet. Sonja fick följa med och hon brydde sig inte om att det regnade. Det var spännande att utforska trädgården och samtidigt hålla koll på om något föll ned från bordet.

Se så fint jag kan sitta!

Och föll inget ner kunde man alltid försöka sig på självservering. Hon uppför sig väl när hon är på kalas. Det är faktiskt andra gången i sitt korta liv som hon är medbjuden på fest.
Svante var egentligen också bjuden men han fick stanna hemma hos "moster". Lite stökigt att åka taxi med två blöta hundar - speciellt när den äldre är lurvig som en teddybjörn. Att sova hos moster fungerar utmärkt. Sen kommer matte framåt sena kvällen och hämtar och så blir det en kort kvällspromenad. Och Godnattgodis! (Dentastix)

Att ligga på en hög med smutstvätt måste vara den optimala lyckan för en liten hund. När man nu ända ska hjälpa matte med tvättandet. Mjukt och skönt och tänk vad det luktar gott!

Sonja är lite trött. Men bara lite! Vi har varit på utflykt till Löberöd för att få ett expertutlåtande om hennes vinglande öron. Det var fascinerande att se hennes återseende med gamla matte och husse. Först såg hon tveksam ut - nya människor igen - men så plötsligt kände hon igen dom. Tror aldrig jag har sett henne visa så mycket glädje. Öronen, dom vingliga, dunsade bakåt och rumpan och svansen roterade frenetiskt. Puss, puss och slick, slick.
Gammelmatte är dock en hårding och efter en stund stod Sonja på ett trimbord och blev inspekterad både framifrån och bakifrån. Irländaruppfödare kan inte avstå från att noppa lite päls och vips var valpen trimmad i ansiktet. Sen kom klisterburken fram och båda öronen fick en klick. Hoppas nu bara att hon inte kliar för mycket. Hon såg inte ut att bry sig alltför mycket. Innan hon fick komma ner på golvet blev det kloklippning också.
Sen fick hon gå och säga hej till sina släktningar. Fyra valpar och ett antal vuxna hundar skällde ut henne efter noter. Sonja reste ragg och skällde tillbaka. Det får vara måtta på vad man ska tåla. Dom var ju minst sex mot en!

För tre dagar sen - och nedan, idag. Tittar man noga ser man att en del ansiktshår har försvunnit.

Hon fick en stor godispåse med sig hem att dela med storebror. Mycket uppskattat av Svante.
Tack snälla Bibbi och Arne för idag!
På hemvägen stod regnet som spön i backen. Högsta fart på vinrutetorkaren och nästan vattenplaning norr om Lund. Sonja sov som klubbad hela vägen.