Det är synd om Svante. Hans kompis, ridgebacken Doris, löper. Naturligtvis impregnerar hon hela landskapet med sin härliga doft och Svante är inte riktigt sig själv. Och ändå är hon inte i höglöp ännu. I själva verket visste inte ens Doris husse att hon hade börjat löpa. Det var Svante som informerade honom om detta.
Att Svante sneglar uppåt betyder alls icke att Doris befinner sig på andra våningen. Däremot kan man se hennes bil från ett fönster där uppe. Vilket i sin tur innebär att hon inte är långt borta.
Siri kom i morse och som vanligt fick hon förnämligt mottagande. Bortsett från en kort episod med snöblandat regn i morse har det varit en jättefin senvinterdag med mycket sol. Hundarna har haft skoj, även om Svante har ägnat onödigt mycket tid åt att tråna efter Doris.
Sonja däremot struntar blankt i om Doris löper eller ej, men hon är kul att leka med även om hon är rätt stor och rätt våldsam. Praktfullt trött blir Sonja i alla fall och det är skönt att slippa jaga runt efter henne för att förhindra allt busande.
Om en stund är det dags igen för godnattgodis och sen är det sova på riktigt som gäller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar