Språk och den nya duvan

Läste en liten tråd idag på FB om nedläggningshotade ord. Synd, tycker jag, om man utrotar tillfyllest, oomkullrunkelig, alldenstund, frånfälle och vad det nu kan vara. Språket förändras förvisso hela tiden men ordfreak som jag är, gillar jag dom lite ovanligare. Dessutom lär man sig många ord på att spela WF (eller Alfapet). Man sitter där med ett z eller ett c och kan plötsligt inte komma på något ord med dessa bokstäver. Då är det bra att ha ett litet lager... Azer, zelot, zenit. cerat, cif, char, frosch, facit och så vidare.
Och apropå språk så är jag känslig för en del nya språkbruk. Öppna upp, spendera semestern, atleterna på idrottsbanan... Inflytande från engelskan, ok, men låter fånigt i mina öron. Pengar spenderar jag (fast inte så mycket) men semestern tillbringar jag hemma.
Fortsätter med språk lite till. Kan inte någon språkkunnig kolla schlagertexter? "Det är hon jag vill leva med, det är hon som jag älskar." "Den hon vill ha det är jag." Eller "vart hon är". Riktning och befintlighet kan väl inte vara så svårt att skilja på.
För någon dag sen sade en ung journalist i radion: "Jag äro..." (T.o.m. datorns stavprogram reagerar på detta.)
Någon spärr inom mig säger: SLUTA NU! Så det gör jag.

Svante gjorde det igen! Snusade på Sonjas mage och såg väldigt koncentrerad ut. Mycket riktigt, där satt en fästing! Fattar inte hur han kan känna lukten av ett sånt litet kryp. Nu är fästingen plockad - med huvud och ben och allt.
Sonja har med sjunkande utetemperaturer ett ökande busbehov. Igår sabbade hon en sån där uppblåsbar simpuff som de icke simkunniga barnen har på armarna. Sen försökte hon nå resterna av spenatpajen som stod högt upp på spisen. Hon nådde bara stekspaden och den har vi nu sagt adjö till.

Det blev nästan bara det rostfria kvar. Synd, det var en bra stekspade att ta paj med. Det ska väl gå att hitta något likvärdigt.
Syrran inviterade en till synes helt tam duva till vårt stall för några dagar sen. Ringmärkt är den också och tämligen fet. Den har tydligen bestämt sig för att stanna. Den verkar fullständigt bekväm bland hästar, människor och katter. Katterna i sin tur tar ingen notis alls om duvan. Djurvärlden upphör aldrig att förvåna.

a