Matte går kurs hos Svante

Har bestämt mig för att gå kurs hos Svante. Bebisen Sonja förstår omedelbart vad han säger och jag kan ta lärdom av det. På fyra dagar har han lärt henne att du biter inte dina kompisar, du tar absolut inte deras mat och man uppträder artigt mot varandra. Vill du dricka före mig är det OK och vill du leka med mina leksaker är det också tillåtet. Och sov för all del i min korg. Jag kan sova i sängen (där kommer du inte upp!) eller på mattan.
Svantes budskap är tydligen kristallklart för Sonja. Ett kort men tydligt morr. Lyder hon inte blir det morr plus nafs i luften. Envisas hon därefter blir det ett tjyvnyp så att hon piper till. (Har bara hänt en gång så här långt.)
I alla mina böcker står massor om ledarskap, flockledare, vad man gör om hunden försöker "ta över ledarskapet" och jag vet inte allt. Ursäkta Cesar, men det finns författare som hävdar att man aldrig kan ses som flockledare av hunden. Vi saknar signalerna - öronen, svansen, kroppshållningen. Att vi står för resurserna fattar hunden ändå. Mat, promenader, gos och mys. Och att det till syvende och sist är människan som bestämmer i blandflocken.

Här är dock en flockledare värd att följa.
Foto Christian Schmidt

I några av mina böcker står det att man ska försöka efterlikna tiken, dvs morra. I andra böcker står det: "Morra aldrig åt valpen."
Någon sa också en gång att var och en blir salig på sin fason. Tror bestämt att det var Fredrik den store av Preussen.
Jag har ingen speciell guru men försöker kombinera tålamod, tid, konsekvens och positiv förstärkning. Lagom fasta rutiner med små överraskningar då och då. Viktigt också att försöka få hunden att verkligen förstå vad man menar. Sonja vet ju ingenting ännu. Hon vet inte vad hon heter, har ingen aning om vad "nej" betyder och när hon kommer rusande så säger matte "kom". När hon presterar något av värde på gräsmattetoaletten säger matte "duuuktig Sonja, braaa". Hon fattar ingenting. (Svante däremot undrar vad han har gjort som renderar honom både "duktig" och "bra" och han förväntar sig en godisbit.)  Händer en olycka inomhus ser jag det för sent och kommentarer är överflödiga. Men så småningom!
Svante är lite nedstämd för hans "kusin" Christian har åkt hem tillsammans med sin lille son. Christian är Svantes favoritlekkompis.
Sonja sover. Hon har missat två-målet men jag tänker inte väcka henne!