Sonja spanar, vaktar och larmar för det mesta - fåglar, cyklister, hundar som går en halv kilometer bort, hästar och Svante hakar gärna på och skäller - utan att veta på vad. Kanske lugnar hon sig med tilltagande ålder men ännu så länge är hon onödigt mycket på alerten.
Malmös antagligen minsta hundrastgård är i princip färdig. Stor som ett frimärke och enligt min mening ganska ynklig och meningslös. Men det finns bänkar både utanför och innanför och en bajstunna förstås.
Det ska bli spännande att se om någon kommer att släppa in sina hundar där. Kanske något gäng med ytterst små dvärghundar. Dessutom tror jag att det kommer att bli osannolikt geggigt och lerigt där inne.
Mina får nog fortsätta på tomten.
Nu suckar lindarna på sista versen. Snart kommer den lille trädgårdsmannen och sågar ner alla grenarna och så blir dom skulpturer igen fram till våren.
Vemodigt är det. Fler foton kommer.
Svante har väldigt uttrycksfulla öron. Här har han koll både framåt och bakåt.
Nu tror jag att vi tar fredag, snart kvällspromenad och kvällsgodis.
a
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar