torsdag 9 oktober 2014

Modiano blev det

Patrick Modiano. Jag måste tyvärr erkänna att jag aldrig har hört talas om karl´n. Det gör ingenting, då lärde jag mig något nytt i dag också. Och för fransmän har mitt hjärta alltid klappat lite extra.
Undrar om han finns som e-bok. Får kolla det.
En hel del nobelpristagare har jag faktiskt läst, men det ska erkännas - många har jag stupat på också. När jag googlar på nobelpristagare i litteratur visar det sig att jag har läst 37 (plus/minus ett par stycken) och det var fler än jag trodde. "Blecktrumman" (G. Grass) är nog en av de bästa böcker jag läst. Av någon anledning minns jag också en annan Patrick, nämligen White. Varför vet jag inte. Tror han kom från Australien. Kanske gjorde han intryck nån gång på 70-talet.

I går var vår vän Lars G här och kikade på vår dörröppning in till stora rummet. Två meter brett och utan dörrar. Fyra sammansatta kompostgaller förmår inte hålla Sonja på rätt sida och dessutom är det vanvettigt fult. Sonja kastar sig mot gallret som den värsta isbrytaren forcerar ismassor och i någon ände ger gallret alltid vika. Sen är det bara att kliva in. Hon jobbar systematiskt på att äta upp vårt bibliotek. Samtidigt som det är trist att behöva kasta söndertuggad litteratur är det befriande att bli av med en del böcker. Jag ser framför mig någon form av "staket" med expanderskruvar i ändarna.
Gummikilen i garderoben fungerar hyfsat bra. Bara man kommer ihåg att sätta dit den och gör det tillräckligt hårt. Frustrerande tycker Sonja, som tänker på alla goda skor och tofflor som dväljs där inne.

Nu gjorde Sverige returmål mot Ryssland, 1-1 står det men det är en ganska tråkig match så det får bli bok sen. (Vi har några kvar fortfarande.)


Det är väldigt svårt att bli arg på Sonja. Det finns ingen som kan se så oskyldig ut som hon.



a

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar