Blött, blött

Klockan är inte ens tio på förmiddagen och vi har kommit hem från morgonens promenad. Två dyngsura irländare snusar på sängen. Det är 40-70% risk för regn resten av dagen utom kl 18! Då ska det vara sol. Å andra sidan är det då sex minuter kvar till solen går ner. Ibland är det deprimerande med tekniken och prognoserna. Man fråntas liksom den ynka strimman av hopp.

Mattes glasögon efter promenaden...

Genomblöt Sonja...

Svante och jag var hos tant doktorn i går för den treårliga rabiessprutan. Det är en fröjd att ta honom till veterinären. Han tvekar inte ett ögonblick att gå in, han älskar att snusa runt på golv och bänkar, han hälsar vänligt på personalen och tar emot sitt stick utan att reagera. Sen somnar han genast i baksätet innan jag ens hunnit blinka mig ut från parkeringen. Bil=sova.
Sonja gillar inte alls när jag drar iväg med storebror och blir hysteriskt lycklig när han kommer hem igen.
Nu - såhär på kvällskvisten - kan man konstatera att danska DMI hade rätt som vanligt. Regnet upphörde, solen kom fram en stund och sen gick den ner. Nu är det väldigt mörkt.
Hundarna är glada över att regnet har upphört och är fortfarande ute och springer på gårdsplanen.



a