onsdag 26 augusti 2015

Systerjubileum och Siri-vecka

Oj vad tiden går! Det var en evighet sen mamma var i hatten.
Vi har Siri-vecka. Matte har "semester" eller vad det nu kallas när man är pensionär. Siri är ju van vid att vara här så det innebär inga problem. Bortsett från promenader, som nästan är omöjliga med tre hundar om man är ensam. Dom stretar åt olika håll och det där med koppelhyfs glömmer dom fullständigt.
I fredags hade jag återträff med kursare från sjuksköterskeskolan. Det är faktiskt 43 år sedan vi tog examen och på stapplande steg tog oss ut i yrkeslivet. För de allra flesta verkar arbetet ha varit trivsamt, lärorikt och berikande. Snart är vi alla pensionärer... Förra gången vi träffades var för tre år sedan - vi brukar ha femårsintervall. Då bestämde vi att inte vänta så länge till nästa träff så nu blev det tre år. Nästa gång får vi nog ta två år.


Svantepojken poserar framför mattes vas med bordsdekoration.
Efter att nogsamt ha informerat gästerna om Sonjas fenomenala skicklighet på att stjäla mat lyckas vi nästan rädda allt. Ett paket Finncrisp råkade lite illa ut på köksbordet men annars gick det bra.


Tre irländare som har kul på gräsmattan, Siri i mitten.

I dag låg Sonja på en matta i stora rummet och morrade ilsket när dom andra gick förbi. Själv var jag upptagen av stavhoppsfinalen i VM. Nånting var det ju hon vaktade och när jag gick och tittade såg jag en död kanin på mattan.Hon försvarade den med sitt liv! Ingen fick komma i närheten - utom matte - tack och lov. Kaninen förpassades till en plastkasse för vidare befordran till soptunnan. Är tacksam att åtminstone jag får ta hennes troféer.


Lömska Sonja och kaninen mitt i medaljongen på äkta mattan. Suck!
Vi är lite drabbade av kaninpest i Skåne och en liten stackare kom hoppande rakt emot Svante när vi var på promenad. Han verkade lika chockad som kaninen. "Dom brukar ju springa ifrån mig, inte mot mig!"

Inte någon enda gång har någon av hundarna obstruerat när jag tar något ifrån dom. Inte ens Siri, som kan vara rätt skarp ibland. Skönt!



Och på tal om ingenting annat än hundägarhyfs. Precis utanför hundrastgården ligger en lämning som ser ut att komma från en elefant. Har man ingen påse kan man väl försöka baxa in eländet i vegetationen i alla fall.



a

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar