tisdag 30 september 2014

Sonja och matkulan

Flitens lampa har inte precis lyst de senaste dagarna. I går var det en sån fantastisk sensommardag. Sol, vindstilla och klart behaglig temperatur. I dag har det varit mera höstligt.
Sonja har varit lite understimulerad och hittat på en massa sk-t hela dagen. Bl.a. fick dom nyinköpta stövletterna från Lidl dödsstöten. Vänsterkängan har liksom inget tåparti längre. Den högra är orörd men vad ska jag med en känga till? Sannolikheten att jag ska bli enbent måste vara försvinnande liten.
För att sysselsätta Sonja gav jag hundarna kvällsmat i "kula". Svante är veteran och vet precis hur man gör. Sonja har provat en gång tidigare men resultatet var inte så lyckat. Det gick mycket bättre i dag. Hon fattade direkt.

Svante fick sin kula i köket och Sonja fick hålla till i stora rummet. Sonja hörde förstås Svante i köket och forcerade kompostgallret vid ett tillfälle och rusade ut i köket. Svante blev riktigt förbannad! Lade båda framtassarna över sin kula och morrade "på allvar". Jag lyfte tillbaka Sonja och sen höll hon sig på mattan. Ja - mattan och mattan... Den drabbades av ett nedfallet glas rödvin i fredags och kombinationen rödvin och ljusbeige Kinamatta är ingen lyckad kombination. Mattan har blivit forslad  till kemtvätt. Man ser på filmsnutten hur Sonja lystrar utåt köket och tappar fokus av och till.
Svante är inte den som tappar fokus så lätt. Hittade en gratisapp till mobilen i dag som heter Fast Camera. Verkar rätt OK.






 a

lördag 27 september 2014

Post festum

I morse hade Sonja mycket att göra. Det stod ett fat med småkakor på soffbordet. Jag hann rädda de flesta. Några icke använda värmeljus stod kvar i sina ljusstakar. Tugga sönder aluminiumhållaren och käka upp stearinet/paraffinet blev nästa projekt. Någon hade lagt en nagelborste lite för nära kanten på diskbänken. Ajöss med den - den återfanns i två delar.


Det var inte jag som gjorde detta!

Annars var det gott och trevligt igår. Matbilder är väl sådär att visa men det är svårt att låta bli.


Friterad tortellini med stark sås... Himla gott!


Rödbetscarpaccio.

Glömde att fota paketen med torskrygg och tillbehör som utgjorde huvudrätten. Men gott var det!


Desserten som var en symfoni! Jag äter inte gärna efterrätter men säkert var det många som uppskattade.




a

fredag 26 september 2014

Fest i kväll och Sonja upphör inte att förvåna

I kväll ska vi ha gäster. Vår numera berömda slottsmiddag där två kära vänner kommer ett par timmar innan och lagar mat i mitt kök. Jag bara pekar var grejorna finns och snart kan dom nog det också. Då kan jag bara sitta. Kan man ha det bättre?
Viss städning har jag fått ägna mig åt såsom att dammsuga upp alla miljoner små träflisor som Sonja förvandlat brasveden till. Samt nödtorftigt avtorka golv från en massa små tassar.
Jag var ute ett par ärenden, max en timme. När jag kom hem...


Det gula på golvet är min jacka. I fickan låg antagligen ett par bajspåsar och en näve hundgodis. Det svarta var en gång en hållare för nämnda påsar (att fästa på kopplet med en karbinhake i plast). De vinröda plopparna satt på ett par gummistövletter som jag köpte på Lidl i går! Jättebilliga, rätt snygga och helt oanvända.
Finns det lås för garderobers skjutdörrar?


Inte kan man väl tro att en sån liten ängel kan hitta på så vansinnigt mycket tokigheter.
Nu ska jag ägna mig åt att hitta en duk till matbordet, mata hundar och katter, gå promenad med vovvarna och försöka göra mig själv presentabel.




a

torsdag 25 september 2014

Stängd dörr och dragkamp

Svante visar tydligt att han ogillar stängd ytterdörr. Den står öppen i nästan ett halvår men nu börjar det bli för kallt. Är han inne gnäller han och vill ut. Är han ute står han på trappan och vill in. När jag öppnar dörren ställer eller lägger han sig och blockerar dörröppningen. Fattar ni ingenting? verkar han säga. Suck!



Att Svante är i form igen är utom allt tvivel. Han leker gärna med Sonja och en dragkamp förgyller dagen helt klart.
På tal om Sonja-bus - vi har en snygg spiraltrappa från vardagsrummet direkt ner till vinkällaren. (Praktiskt, eller hur?) Nu har Sonja upptäckt att man kan gå i den. Inte springa visserligen, som man gör i den andra trappan, men gå - både upp och ner. Jättekul! Det kan finnas tomma kartonger, ge-bort-vinpåsar och allehanda spännande saker för henne att upptäcka. Så när hon har gjort sin korridor mellan kompostgaller och vägg så kilar hon ner i källaren och botaniserar. Vi fick säga hej då till en fin, guldig ge-bort-påse.
Söker med ljus och lykta efter något stabilare än kompostgaller. Det funkar inte här. Barngrindar finns bara för löjligt smala dörröppningar. Jag behöver drygt två meter. a

onsdag 24 september 2014

Sonja har inte blivit mindre busig!

Utsikterna för dagen var att det skulle regna mest hela tiden. Det har inte kommit en droppe hittills! Däremot kännes Skåneland bekant igen - det blåser småspik.
Jag har inte skrivit särskilt mycket om Sonjas sattyg på senare tid. Det innebär inte att hon blir bättre. NEJ! Hon är fortsatt full av upptåg och hon har obegränsad fantasi när det gäller att hålla både oss och Svante sysselsatta. Svante försöker, på sitt sätt, att larma när hon gör otillåtna saker. Han jagar henne ute och inne men fullföljer inte alltid genom att ta grejen ifrån henne. Han skäller sitt speciella, gälla skall och tittar uppfordrande oss. Gör något! I går snodde hon en filt från soffan och den ställde han sig på! Smart, då kom jag åt att ta den. Fast å andra sidan, Sonja älskar att bli jagad. Hon blir rent av besviken om vi inte springer efter henne.


Sonja har fått tag på en plastkam...


Den kammen går nog inte att använda framöver.



Sonja kan absolut inte motstå vårt förråd av ved. Hon släpar fram ett antal träbitar och tuggar frenetiskt på dom. En del hamnar väl i hennes mage men det mesta får jag sopa eller dammsuga upp.
Vår centraldammsugare har varit utbränd under några veckor men är nu tack och lov återställd och fungerar normalt igen.
Svante tittar på och förundras - som vanligt.


Sen tittade vi på reprisen på "Valpkullen". Det var så spännande att båda öronen reste sig rakt upp.


Storebror kom och gav en puss på nosen. Dom är så vänliga mot varandra att man blir riktigt rörd.



a

tisdag 23 september 2014

S&S tittar på TV

Tror inte det blir så mycket berättat i kväll. En underbar höstdag är snart slut och vi har njutit av sol och ingen vind alls. Sensationellt i Skåne! Avsaknaden av blåst alltså.
Hundarna brukar inte vara roade av TV men ett naturprogram om fåglar fångar deras intresse till nästan hundra procent just nu.



Sonja börjar äntligen fatta att djurläten på TV inte betyder att djuren finns inne hos oss eller utanför fönstret. Hon ligger lugnt och stilla och stirrar på TV-rutan.



a

måndag 22 september 2014

Mekat med Mac


Finaste Svante har kryat på sig avsevärt. Han likna nu sitt "vanliga" jag igen och verkar ha avslutat sina matsmältningsbesvär för den här gången. Han har egentligen en robust mage, har bara varit magsjuk en gång tidigare i sitt sjuåriga liv.




Och matte har testat iPhoto. Det programmet kan nog duga till en del. Picasa har jag använt mycket genom åren och PhotoShop är förstås outstandning men då måste jag sitta i timmar och försöka för jag använder det så sällan. Vet inte ens om jag ska installera det. 


Sen bekantade jag mig med Keynote (Macs variant på PowerPoint) och skapade ett collage som konverterades till en bildfil. Hej och hå! Kanske behöver jag inte skaffa Officepaketet...
Jag har ännu inte kopierat in alla mina bilder i Macen utan väntar tills jag har gått (min första) datorkurs. Och städa bland bilderna borde jag också göra för man kan ju inte samla på allt. 

Så var det duvan för er som undrar. Den verkar ha permanentat sin bostadsort till vårt stall. Kliver omkring med viktig min och pickar i sig godbitar. Tjock som en tunna är den. Den bryr sig inte om vare sig hästar, människor eller katter.







a

söndag 21 september 2014

Datortrött men ändå nöjd

Elakt väder var det i förmiddags men det lättade vid middagstid och vi har t.o.m. fått se solen av och till. Efter det våldsamma regnet för tre veckor sedan köpte jag en regnmätare och dagens skörd blev bara 5 millimeter. För några veckor sen kom det drygt 100. Då hade en mätare av min dimension inte räckt på långa vägar. Den rymmer bara 40.





Det är enormt energikrävande med ny dator. Det ska gå att trådlöst föra över bilder från kameran till datorn. "Tryck på WPS-knappen." Fint, och var sitter den? Av 31 punkter som visar olika saker på kameran finns inte en enda som heter WPS.
Så nu ger jag upp (men bara tillfälligt), för över bilder med sladd sen och tittar på nyheterna i stället.

Syrran tog den här bilden innan vi skulle gå på eftermiddagspromenad. Undrar varför båda mina hundar har knorr på svansen... Sitta fint kan dom i alla fall, speciellt om mattes hand närmar sig vänsterfickan.




a

lördag 20 september 2014

Rosor kring bältet eller bältros?

Den här sommaren har jag varit utsatt för diverse angrepp från olika smådjur. En fästing, några myggbett, ett getingstick och ett antal loppbett. Loppan gillade väl inte hundarna som har fått Frontline.
För några veckor sedan drabbades jag av ett kliande, rött, svidande och svullet elände innanför trosorna. Det liknade inte precis loppbett, för det vet jag ju hur dom biter - tre-fyra gånger på ett ställe och sen hoppar dom vidare.  I så fall skulle det vara en armé av loppor... Lusbett har jag glömt hur dom ser ut. I ett tidigare liv - när man gick på bio i Tunisien - kunde man komma hem med lusbett på baksidan av låren. Dom lössen hade det bra. Färskt käk varenda kväll!
Nåväl, i veckan pratade syrran med en kompis som hade fått bältros "ungefär där midjan brukar sitta". Då först trillade polletten ner. Klart det var bältros! Jag har ju lärt mig allt om detta på sjuksköterskeskolan men det hade totalt fallit bort. Man får inte vattkoppor om man haft det en gång, men man kan få bältros när man blir äldre. Allt stämmer, inklusive att eländet håller sig på ena sidan av kroppens medellinje.
Men SÅ himla smärtsamt var den inte, den här rosen. Den sved och kliade och var inte så vacker att se på men inte direkt handikappande. Nu börjar hela området blekna och de flesta små sårskorporna har trillat bort.
Väninnan var här igår och vi jämförde våra bältrosor.
Tilläggas kan, att jag är tacksam för att det inte var lusbett...

Svantepojken var ju hos tant doktorn igår och blotta åsynen av henne gjorde nog att han blev friskare. Han får nu skonsamt-för-magenfoder samt den där receptfria geggan man köper på apoteket. Påminner om brun skokräm både i färg och konsistens. Rör ut den i lite filmjölk och allt slinker ner. Fil är jättegott! Sonja får ju också ha en slurk för annars får hon spader.

Macen är helt suverän på att hitta trådlösa nätverk. Vårt trådlösa räckte precis på håret upp till mitt rum för PCn - två små halvmånar i nätverkssymbolen. Macen har alla fyra markerade. Nu har den t.o.m. hittat närbutikens nätverk. Visserligen bara med en ynka halvmåne men ändå!
Bilder har det inte blivit mycket av de senaste dagarna. Jag är fokuserad på annat.




a

fredag 19 september 2014

Nu har jag suttit vid datorer hela dagen. Utom när jag var med Svante hos doktorn. Himla bra veterinär har vi faktiskt. Hon kom fram till att vi skulle fokusera på att han är "låg". Troligen beroende på att han har ont i magen och har diarré. Hältan är ju bättre och vi kan nog avvakta ett tag till med den. Skonkost (kostade bara 250 spänn för minsta påsen) och medicin som matte redan hade hemma för "återställande av normal tarmflora".
Tills vidare ingen sedering och röntgen, inga blodprover och bara avvakta och se hur det utvecklar sig. Bra tycker matte som alltid tror att det mesta går över av sig själv.

Börjar bli kompis med min nya Mac och snabel-a har kommit på plats med alt+*. Konstigt men jag bryr mig inte så länge det funkar.
Att ladda in bilder från kameran håller jag på att lära mig.

Svante...

torsdag 18 september 2014

Ny dator!

Nu har jag fått den! Min nya Mac alltså. Tyvärr har jag inte riktigt tid att engagera mig för det är mycket trevligare att umgås med gotlänningarna och äta deras ljuvliga fisksoppa med tillhörande vitt vin.

Den nya maskinen har hittat skrivaren, musen som styrs via bluetooth och allt möjligt. Hur man skriver snabel-a har jag däremot inte lyckats med. Jo, jag har förstått att det är alt+2 men min lilla maskin skriver TM med små bokstäver som en asterix liksom... Det ordnar sig säkert.
En viss risk är det dock att de närmaste dagarna blir jobbande med datorer...

Svante är inte i form. Han haltar fortfarande av och till. Han har inte sin vanliga glupande aptit och verkar allmänt "låg".
Sonja är som vanligt i högform och vill gärna leka med sin storebror.
Åsikterna här hemma går isär om vi (jag) ska ringa veterinären eller inte.


a



onsdag 17 september 2014

Fortfarande sommar i Skåne

Nu har jag bestämt mig - det får bli en Mac. Tyvärr fanns inte "min" maskin på lagret så jag får vänta ett par dagar. Det ska jag väl klara. Sen bjuder dom på kurs också. Jag har aldrig gått en minuts kurs i hur man hanterar datorer så det ska bli spännande! Det mesta kan jag säkert klura ut ändå men varför hålla på i flera dagar om man kan lära sig på några minuter?
Några halvdåliga bilder på hundarna. Det var överlag missnöje över att Siri hölls kopplad.



Sonja liksom "tappar" öronen när hon blir glad och glad blir hon alltid när Siri kommer.
Sen träffade hon stora Doris på eftermiddagspromenaden och det var också jättekul. Ännu roligare blev det när en jättelik hare hoppade fram ur buskagen och hon fick nöjet att springa efter den. Självklart hann hon inte ifatt den men det var skoj så länge det varade.

Det är fantastiskt väder fortfarande - eller igen. Strålande sol och 20-22 grader. Sommar alltså och ytterdörren kan fortfarande vara öppen vilket uppskattas mycket av de fyrbenta.
Ikväll är våra gäster och firar Anders födelsedag. Grattis till honom!



a



tisdag 16 september 2014

Gotlänningarna kom idag

Nu har jag letat en kvart efter musen - datormusen alltså. Den låg gömd under överkastet och man kan ju fråga sig hur den hamnat där... Sonja kanske. Och hur kom hon åt den?
Våra vänner från Gotland kom i eftermiddags. Vi har inte träffats på jättelänge så det var trevligt!
Siri kom på besök i i eftermiddags och det var också trevligt. Siri haltar fortfarande, Svante går också som en gammal gubbe så därför blev det inte mycket lek denna dag.
Efter middag med mat och vin har hundarna fått promenad och godnattgodis och nu sover dom skönt på sina platser. Svante i korgen och Sonja på min kudde.
Igår var jag hos Kullander&Kullander och kollade Mac-datorer. Ja, varför inte?
Och just nu blev det 2-0 till Juventus på en frispark. Elände för Malmö FF.
Bilder - nä, det får bli en annan dag.


a

söndag 14 september 2014

Köpa ny dator?

Igår kväll hade min laptop stängt av sig utan min medverkan. Startade den igen och försökte gå ut på nätet. Med Google Chrome. "Din dator har fått ett problem. Den måste startas om."
Efter några fruktlösa försök valde jag boken framför brottningsmatch med datorn. Tänkte att maskinen kanske repar sig efter en god natts sömn. Det gjorde den inte. OK tänkte jag,  jag har ju det gamla tröskverket, den stationära datorn. Den påstod att jag inte var ansluten till internet! Amen vadå!?!
Skrev sen ett frustrerat inlägg på Facebook och en timme senare ringde min datadoktor och undrade vad jag hade för problem och att han skulle komma förbi. Guldstjärna till honom.
Han löste problemet med min laptop snabbt. Den stationära behövde nog ett nytt nätverkskort, trodde han. Besökte Kjell&Company, köpte en liten USB-grej och tänkte, att nu är mina problem ur världen. Bara att stoppa in och installera. Näää! Datoridioten hittar inte ens den nya programvaran och den pyttelilla cd som följde med talar bara om vilka filer som finns på den och grekiska hade varit lättare att tolka.
Så nu orkar jag inte mer datorer idag. Jag sitter ju faktiskt inte i sjön.
Nu har jag ägnat säkert en kvart åt att försöka lägga in bilder. Programmet svarar inte... Hivar snart ut elektroniken genom fönstret och ställer in mig på valvaka.








a


fredag 12 september 2014

Sonjas kreativa personlighet

Sonja har en mycket kreativ personlighet. Hennes inställning är att svårigheter är till för att övervinnas, hinder ska om möjligt forceras med kraft eller smartness och inga bord eller bänkar ska lämnas outforskade. Ja, ungefär så resonerar hon nog. Syrran har ju en barngrind uppsatt i sin ytterdörr och den jobbar Sonja ständigt på att klura ut hur man tar sig igenom. Hon nosar runt, puffar med nosen, krafsar med tassarna och hoppar upp och spanar över kanten. Kanske kan det gå att hoppa... Svante, som är en pålitlig hund, är välkommen in men Sonja skulle orsaka en smärre tsunami om hon fick tillträde. Alltså får båda stanna på utsidan. Svante accepterar, Sonja kommer att prova många gånger till att ta sig in.

Vi grävde ett hål igår. Nu fattas bara fruktträdet. Sonja hjälpte förstås till.


Svante kan skämmas. Det ska ju inte hundar kunna enligt vad man läst tidigare, men Per Jensen har avvikande uppfattning och honom tror jag på. Sonja har inte fått den genen. Eller också slumrar den i hennes söta skalle. När hon har hittat på ofog, vilket ju är ofta, så tittar hon bara troskyldigt och säger "Vadå?! Klart att jag får göra så här."

På sätt och vis har vi lite tråkiga promenader. Någonstans i grannskapet finns en löptik och Svante dammsuger marken, stannar till då och då och slickar lite men tittar aldrig upp. Sonja har fullt fokus på att leta upp kaninlortar och att äta dom. Och jag strosar och släpar hundarna med mig.
En av damerna i stallet undrade häromdagen vem det var som lät som en varg. Svante. Han står vid grinden och ylar ut sin längtan efter den väldoftande tiken. Tack och lov inte hela tiden utan bara när han inte fick träffa henne den här promenaden heller.


Annars tycker jag nog att hundarna är rätt avslappade. Svante insisterar inte på att få gå ut och leta damer och Sonja är nöjd med dagens bus. För att vara irländare är dom nog ändå rätt hanterliga...



a


torsdag 11 september 2014

Partiledardebatt igen...

Partiledardebatt... Jag börjar krokna en aning på att lyssna, så varför gör jag det? Fast spännande blir det säkert på söndag. Glöm inte att rösta!!! Jag har redan gjort det.

Kameran har jag glömt nere i köket men jag har en liten bild på en irländare i filt som jag absolut älskar. Vill ha!


Så här ser mina ut när dom väntar på t.ex. sitt godnattgodis - vilket dom nyligen har fått och nu sover dom skönt. Kvinnan som tillverkar dessa heter Fi Farmer och finns på Facebook. Hon gör en del andra raser också men verkar ha en viss faiblesse för terrier.
Svante verkar allt mindre besvärad av sitt onda ben och åter igen känns det bra att ha väntat med att rusa till veterinären.



a

onsdag 10 september 2014

Bättre Svante - hoppas vi

Det kan vara önsketänkande, men Svante mår nog bättre i sitt ben idag. Jo, det gör han. Han haltar fortfarande lite men "glömmer" om det är något han måste skälla på utanför grinden. Och han är mer benägen att jaga Sonja som, sin vana trogen, snor det mesta inom räckhåll. Det är tyvärr mycket som är inom hennes räckhåll...
Dessutom har båda hjälpt mig att gräva i kväll. Vi planerar ett par fruktträd och jag provgrävde lite. Tungt, speciellt när man har dålig kondis och en rygg som kunde varit mer ändamålsenlig.


Prinsessan tittar på TV. Hon ockuperar stolar och soffor med total självklarhet. Att stolen vippar eller gungar bekymrar henne inte det minsta.
I alla händelser är hon mindre plockig i kväll när hon har fått rasa runt med storebror lite.

Har fullgjort min samhälleliga plikt och röstat. Lätt som en plätt på närbutikens tredje våning.




a

tisdag 9 september 2014

Stackars Svante

Det är synd om Svante. Han har ont i ena frambenet/tassen och haltar - mest när han går på den grusiga gårdsplanen. Inte nog med det. Sonja låter honom inte vara i fred riktigt. Hon vill leka, busa, springa och Svante vill helst vara stilla och vila. Ingen lätt ekvation. Dessutom går vi superkorta promenader för att inte fresta Svante för hårt. Vilket förstås gör Sonja ännu mera understimulerad.




Moster ömkar honom och han är inte sen att nappa på alla tröstande åtbörder. Han utnyttjar den sekundära sjukdomsvinsten till det yttersta.

Sonja däremot...




...jobbar intensivt på att dra uppmärksamhet till sig och har släpat fram det mesta i leksaksväg.


Svante ligger helst stilla i dörröppningen (bakom en av Sonja framsläpad sko) blickar ut på gårdsplanen.

Som vanligt är mitt dilemma hur länge jag ska vänta. På att hältan går över eller på att jag måste ringa veterinären. Och som vanligt kan jag inte se eller känna något alls som kan vara förklaringen till varför han har ont.



a