tisdag 9 september 2014

Stackars Svante

Det är synd om Svante. Han har ont i ena frambenet/tassen och haltar - mest när han går på den grusiga gårdsplanen. Inte nog med det. Sonja låter honom inte vara i fred riktigt. Hon vill leka, busa, springa och Svante vill helst vara stilla och vila. Ingen lätt ekvation. Dessutom går vi superkorta promenader för att inte fresta Svante för hårt. Vilket förstås gör Sonja ännu mera understimulerad.




Moster ömkar honom och han är inte sen att nappa på alla tröstande åtbörder. Han utnyttjar den sekundära sjukdomsvinsten till det yttersta.

Sonja däremot...




...jobbar intensivt på att dra uppmärksamhet till sig och har släpat fram det mesta i leksaksväg.


Svante ligger helst stilla i dörröppningen (bakom en av Sonja framsläpad sko) blickar ut på gårdsplanen.

Som vanligt är mitt dilemma hur länge jag ska vänta. På att hältan går över eller på att jag måste ringa veterinären. Och som vanligt kan jag inte se eller känna något alls som kan vara förklaringen till varför han har ont.



a

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar