söndag 30 juni 2013

Juni snart slut!

Att man aldrig lär sig! Att lägga grejer högre upp! Det här är en väldigt bra handkräm, ja, bra till alla möjliga ställen faktiskt. Det tyckte uppenbarligen Sonja också, satte sina sylvassa gaddar i tuben. Så nu kommer krämen som små, vita maskar ur ett antal hål.

Jag skulle vilja ha en blogg till. Den skulle heta En Gnällspiks funderingar eller något sånt. Fast det visade sig att det finns redan ett antal gnällbloggar så jag hoppar över. Kan gnälla här i stället.
1. På alla dessa TV-kockar som alltid tar så lite av allting. Lite riven ingefära, lite salt, lite soja, lite vitlök, lite chilisås etc, etc. Tala för katten om hur mycket! En matsked? Ett kryddmått? Klarar snart inte av att lyssna på dom.
2. På att lokalradion alltid har minst två programledare, för det mesta tre, som bara verkar ha till uppgift att roa varandra och att kläcka ur sig kvasifilosofiska tankar i tid och otid. Det känns som om dom gör radio för varandra och inte för lyssnarna. Ganska obildade är dom också.
3. Att ovan nämnda programledare inte kan svenska. Det blir mellan tolv till femton grader. Efter nyheterna kommer Musse Pigg och berättar om hans nya film. Vems film?

Oj, vad skönt det kändes!
Hundarna har ännu en ganska lat dag. Det har blåst småspik hela dagen men kanske börjar det mojna en aning nu. Min laptop har fått spader idag och därför får jag skriva från det gamla tröskverket. Här har jag inte såna finesser som bildström utan får lita till det "gamla" bildarkivet. Vad sägs om den här? Siri kollar "Mannen som talar med hundar" för några år sedan.

Naturligtvis hade jag glömt att ställa undan strykbrädan som stod nedanför TV:n men den lyckades jag photoshoppa bort med mycken möda och stort besvär.





lördag 29 juni 2013

Gamla bilder

Visst hade jag en viss ambitionsnivå i morse. Att vi skulle gå ett par trevliga träningspromenader och öva på diverse moment. Allteftersom dagen lider minskar lusten att träna hund mer och mer. Det var ju fanken vad det regnar! Och jag som vattnade i morse.
Ribban (för ambitionerna alltså) ligger väl för närvarande på lägsta höjd och inte ens den orkar jag hoppa över. Som tur är går många av våra enkla övningar bra att göra även inomhus.
Sonja har energiöverskott. Som tur var kom Siri hit några timmar på eftermiddagen, trots att det är lördag. Siri är bättre på att trötta ut Sonja än vad Svante är.


Idag har jag gjort en djupdykning i bildarkivet. Den här tavlan hänger i hallen och är en present från en av mammas väninnor. Hon förhörde sig om vilken ras det nu var jag hade och när hon fick veta sa hon: "Då ska din dotter ha den här." Konstnären heter Philip Stratton och akvarellen, Irish Beauties, är målad 1906.


Så här uttråkad såg Svante ut i maj 2010 och ungefär så känner vi oss idag också. Ja, inte Sonja förstås för hon har förvisso inte tråkigt.


Favoritbilden alla kategorier. Några har kanske sett den tidigare men den tål att tittas på igen. Sommaren 2009, Siri och Svante. Hur många fötter nuddar marken? Jag kan bara se två. Systersonen har tagit bilden. Hans kamera är klart vassare än min mobilkamera.



fredag 28 juni 2013

Fredagsklick

Fredag 7.30: Träningspass ett - godis i vänster hand, Sonja tittar matte i ögonen, klick och varsågod. Upprepa tre gånger. Intelligensbefriande? Nja, för oss båda är det i alla fall koncentrationskrävande. För mig att klicka i exakt rätt ögonblick när lilla hunden blixtsnabbt möter min blick. För Sonja att klura ut vad det är som utlöser klicket så att hon får sin godis.
Vilket påminner mig om att det är dags att torka mera blodpuddingsbitar.
 Kl 12.00 Träningspass två: Blev aningen senare än jag hade tänkt. Husse tyckte jag skulle stryka ytterdörren med lack. När Sonja och jag kom iväg träffade vi en f.d. granne som stannade och pratade en stund. Också bra träning - att förbli lugn och stilla medan matte bara pratar och pratar. Det gick lysande!
Väl ute på fotbollsplanen (där man inte får vara om man är hund men det struntar alla i) övade vi kontakt, följsamhet och inkallning. Det sistnämnda blev svårt, för Sonja har inte begripit att det är meningslöst att jaga fåglar. Så hon lystrade först sedan hon jagat upp fåglarna i luften. Därefter traskade hon jättefint vid min vänstra sida hemåt.
Kl 15.00 Träningspass tre: Mera kontakt och mera "magneten" (backa med godisbit vid vänster knä).

Svante tycker att det är för mycket Sonja och för lite ljus på honom. Han deppar.


Det kan bli några pass till framåt kvällningen. Med Sonja alltså.

För övrigt anser jag, att har man inte läst "En passande död" av Åsa Nilsonne så bör man göra det. Tänkvärd, sorglig, stundtals vansinnigt rolig och väldigt fascinerande. Tack Åsa för den läsupplevelsen.



torsdag 27 juni 2013

Mera klickerträning

Tänkte träna in "tassen" på Sonja. Hon kan "sitt" ganska bra och det vore väl en lätt match att få henne att räcka fram tassen och be om godiset. MEN jag har en hund till. Svante tappar tålamodet när han suttit en stund och lägger sig. Sonja sneglar på storebror och lägger sig också. Svante förlorar ännu mera tålamod och gör konsten "sooov", dvs lägger hakan mot frambenen. Sonja kopierar. OK, då får ni ett klick för det, varsin godisbit och så har vi i stället för "tassen" börjat träna på "sooov". Vi gör det en gång till utan att ens ha lagt på ett kommando. Sonja gör exakt som Svante.
Slutsatsen blir ändå att det inte går att träna in nya saker med en valp när en klickerkänslig, äldre hund är närvarande. 

Sonja, lilla hjärtat, nu har vi ju kommit överens om att detta är Svantes fäll och den ska ligga i hans korg. Du kan disponera två filtar och den ännu inte kastade gamla dynan.

För att nå upp till lekskolans mål med träning 2 minuter x 6 ggr per dag blev det till att starta redan på morgonen. Ett par minuter då och då ska vi nog fixa. Dessutom måste vi gå promenader utan andra hundar för annars får vi aldrig ordning på koppelvettet.
Och öronen får vi heller inte ordning på. Ska jag behöva ta fram klistret igen?

Vi får heller inte glömma dagens hanteringsträning. En stund på trimbordet med kam och borste, titta på tänder och tassar och lite sånt. Vi har mycket att göra, Sonja och jag. Men det ska väl förhoppningsvis betala sig i längden.
Klockan drar mot fyra och då börjar hundarna vanka och hoppfullt titta på mig. Att missa middagen skulle vara en mindre katastrof. Det är väl lika bra att gå ned och förbereda.




onsdag 26 juni 2013

Valplekskola med hund!

Så var det dags för lektion två på valplekskolan. Jag har gått minst tre kurser med Svante hos Yrsa i Staffanstorp och min ryggmärgskänsla är; regn, blåst och kyla. Naturligtvis regnade det, men både blåst och kyla slapp vi. Min tanke var att ta fina bilder på alla glada valpar, hussar och mattar men med godis i vänster hand, kopplet och klickern i höger och samtidigt ett försök att hålla kapuschongen på plats för att skydda mot regnet... det fanns helt enkelt inte händer tillräckligt för kameran också.

En bild innan vi startade. Sonja säger hej till en gosig boxervalp. Jag har ju gått den här lekskolan tidigare med Svante men det är så oerhört nyttigt att ta om det igen. Dessutom har jag glömt en del på sex år. Vi hade med oss Elle, vän i familjen och särskilt vän till Sonja. Elle är en ung tjej som gillar djur (och i all synnerhet Sonja och Svante) och det är hennes rosa skor som syns till höger i bilden.
I hällande regn övade vi på kontakt - titta matte i ögonen, klick, godis. Vi körde "magneten" - tre godisbitar i handen (vänster hand!), kloss intill vänster knä och BACKA tre steg bakåt - godis - tre steg till - godis etc. Efter en vecka byter man riktning och backar inte utan går framåt i stället. Och då har man en hund som går "fot". Vi får väl se...
Vi körde också en sittövning men den blev fel för Sonjas del. Hon kan redan sitt och för henne blev det förvirrande att någon höll torkad blodpudding i handen och att hon förväntades sätta sig. Ingen sa ju SITT. Annars skötte hon sig ganska bra. Det är upphetsande för små valpar att plötsligt träffa så många andra valpar. Att sen upptäcka att målet inte är att leka utan att fokusera på matte/husse måste vara frustrerande. Efter en timme i regnet ägnade vi oss åt mera teoretiska övningar inomhus.
Nu ska lekskolan ha sommarlov till början av augusti. Hemläxa under sommaren blir bl.a. att träna hit, ögonkontakt, magneten baklänges och framlänges. Koppelträning förstås (inte dra, gå på vänster sida) och att varva ner från femmans växel.
Svante, som inte är världsbäst på inkallning, skulle kanske fungera bättre om jag byter ord... Har hittills alltid visslat på honom. Om jag nu i stället hojtar hit och bjuder på mamma Scan när gänget kommer. Värt att prova.
Provade. Sonja kom som skjuten ur en kanon och dom andra hängde på. Sen testade jag en supersvår situation. De vuxna stormskällde på en duva som satt på taket. (Det är absolut inte tillåtet för duvor att sitta på något av våra tak.) HIT!! Tre hundar tvärslutar, kommer rusande och får jättemycket beröm. Visserligen vände Svante och Siri och sprang tillbaka så gruset sprutade men då hade duvan flugit iväg. En ovanligt begåvad duva. Förbluffad. Och ändå var jag inte så förberedd att jag hade köttbullar som belöning. Dom verkade nöjda med torkad blodpudding.

Om man lägger sig på den gamla, trasiga kudden och tar Svantes nya fäll över sig så har man det riktigt, riktigt mysigt.



Foto: Elle Ljungholm

En liten midsommarhund, Sonja. Idag har dock den svenska sommaren lyst med sin frånvaro. Liksom igår. Det betyder att det kan bara bli bättre!



tisdag 25 juni 2013

Insläpade saker

Sommarmorgon. Hundarna vilar ut efter första morgonruset. Det är alltid samma lycka när Siri kommer på morgonen och det är som om hundarna måste återupptäcka varandra varje dag.

Igår visades näst sista avsnittet av den fenomenala, danska serien Borgen. Kommer att sakna den. Enligt uppgift ska inte fler avsnitt spelas in. Så synd! Danskarna gör otroligt bra TV-serier.
Och sen landade jag i ett program om Diana Vreeland som bl.a. varit chefredaktör för Vogue. Tydligen en otroligt originell människa som jag aldrig hört talas om! Hon sade: Jag kommer att dö ung - kanske vid 70, 80 eller t.o.m. 90 men jag kommer alltid att vara ung. (Fritt översatt.)
Eller: I have a terrible time remembering exactly when my birthday is. Age is totally boring... Kunde inte låta bli att googla en stund på damen.

Idag ska vi på valplekskola, nu första gången med hund. Jag vet precis hur det blir. Allt som Sonja är jätteduktig på hemma kommer hon fullständigt att ha glömt bort ikväll. Det gäller bara att inte bli besviken. Det är därför vi går kurs - det ska fungera på annan plats än hemma och det ska fungera med störningsmoment (= andra hundar). Dagen till ära står båda Sonjas öron rakt upp. Suck! Vi får se till att gå i medvind.
Sonja är expert på att släpa in pinnar och annan växtlighet i huset. Pinnarna gnager hon till betydligt mindre pinnar och växter, som husse dragit upp med rötterna, skakar hon så jord och grus yr omkring. Bra med centraldammsugare. En rejäl ruska kastade jag i papperskorgen i badrummet och nu luktar det som en blandning av tång, örtkryddor och nyslaget hö. Det luktar gott! Vadå lavendelpåsar? Här föredrar vi en mustigare doftcocktail.


Mindre trevligt var eftermiddagens andra insläpade fynd. Svante sov på sängen och både Siri och Sonja låg på golvet och betraktade något. En fågelunge, antagligen precis nykläckt men jättestor. Säkert 10-12 cm lång. Med dom fötterna skulle det nog ha blivit en stor fågel.  Den levde och var så vitt jag kunde se helt oskadd. Dom bär försiktigt hundarna. Tyvärr var jag tvungen att döda den. Vad annat kunde jag göra? Det är första gången jag dödar ett djur - insekter och annat otyg oräknat - och det var ingen trevlig upplevelse. Ska fågelungar tvunget hittas av mina djur önskar jag att det vore katterna i stället för hundarna. Dom lämnar inte avlivningen till mig.

Det är en fördel att alltid ha bajspåsar i fickorna. Man kan ha såna till mycket.
Jag tror att vi får ta rapporten från lekskolan i morgon. En aning nedstämd blev jag av den stackars fågeln och dessutom kommer vi rätt sent hem ikväll och då är det bättre att vänta med skrivandet.



måndag 24 juni 2013

Ja, vad ska jag säga om den här dagen? Det har väl inte hänt några större sensationer. Siri kom tillbaka efter helgvilan, noterade förstås genast att Julia har varit på hennes revir IGEN.
Lite skojigt är att vi via bloggen fått kontakt med Sonjas syster som bor i Lund. Det blir en träff framöver och de små systrarna kan få möjlighet att leka med varandra.


Visst är dom söta, mina hundar? Men vad i hela friden håller Sonjas vänstra öra på med? Innan stod det högra rakt upp men nu har det vänstra rest sig. Dagsformen för hennes öron varierar dock rejält så jag avhåller mig tills vidare från att bli orolig. Kanske en lätt massage i TV-soffan senare.






söndag 23 juni 2013

Amatöragility

Eftersom Siri håller helg med sin matte så bad vi Julia komma hit. Det gör hon så gärna. Det var ett tag sen hon var här och det tog en stund innan hundarna hade intagit sina roller i gruppen. Det blir riktiga terriertag när dom kommer igång. Vi tog fram hoppställningen och det är alltid populärt att göra konster. Vi har faktiskt en tunnel också men det var rätt blött i gräset efter morgonens regn så vi nöjde oss med att hoppa idag.



Överst Julia som seglar över elegant, Svante som hoppar dubbelt så högt som han behöver och nederst Svante igen - min vackra hund. Sonja springer vid sidan om och hejar. Lite imponerad är jag över att en mobilkamera lyckas ta så pass bra bilder trots den höga farten.

Här fuskar Julia och springer under ribban. Sorry, Julia, då blir det ingen godbit. Det blev inga rivningar alls idag.

Trots att gräsmattan är väldigt stor ska dom knuffas och buffa och leka så nära det bara går. Det är Sonja som visar mest tänder här.
Det är så härligt med sommar! Öppna dörrar, ljust länge (fast det vänder nu...) och inget behov av en massa vantar och mössor. Nackdelarna får man ta. T.ex. fästingarna. Idag var det en mindre begåvad sådan som promenerade runt i pannan på Svante. Det var den sista promenaden i den fästingens liv. Vilket påminner mig om att det nog är dags att sätta på nytt fästingmedel i nackarna.



Och såna där små, gröna kardborreliknande saker som fastnar i Sonjas ansikte efter ett besök i buskagen. Hennes öra ser egentligen inte ut sådär. Det blåser bara en aning där i dörrhålet. Och jag hade kunnat flytta undan skon innan jag knäppte.
Dagens övningar har förstås fått till följd att jag har två ganska trötta hundar. Hoppas Julia också känner sig nöjd med sin dag och sussar skönt hemma hos sig.




lördag 22 juni 2013

Badat!

Vi fick en riktigt skojig och givande promenad igår, Sonja och jag. Världen är så stor, så stor och fylld av spännande dofter. Vi träffade Rut, Maggan och Lilly, tre dvärgschnauzerdamer som var ute och gick med sin matte. Ytterst väluppfostrade små hundar och speciellt Lilly var synnerligen lekvillig. Dessutom var dessa små damer förtjusta i att bada i dammen som ligger längs vår promenadväg. Sonja har väl badat tassarna någon gång men nu hängde hon på gänget och tog sitt första dopp. En vacker labbekille anslöt sig och den labbe är väl inte född som inte tar chansen att bada. Fåglarna drog sig tillbaka till en annan del av dammen... Sonja luktade anka efteråt men vansinnigt kul hade hon. Och inte fick jag för mig att plocka upp kameran!

Livet med Sonja är stimulerande för kreativiteten. Problemet med toarullen har löst sig på ett finurligt sätt - med hjälp av ett skärp och handdukshängaren. Tack, Maud, för tipset om IKEAs hållare med dubbelhäftande tejp. Tyvärr tror jag inte att den småkakliga väggen passar för tejp. Men det här går också bra.


Nöden är uppfinningarnas moder - klyscha, men passar ovanligt bra i sammanhanget.



Snart, Sonja, ska jag kasta den där kudden. Svante har fått en ny fäll till sin korg. Utan stoppning.
Undrar om det är lite vinthund i Sonja. Hennes ben är väldigt långa och hon springer rasande fort med dom.

Mattes stora, vackra kille funderar på om det inte snart är dags för mat. Och mattes lilla, fina tjej är rätt lik storebror, hungrig nästan jämt.


Öronen är väl inte helt symmetriska men dom får duga. Nu får det bli middag för hundar och katter. Står inte ut med de vädjande blickarna längre. "Matte, vi har inte fått mat på evigheter."



fredag 21 juni 2013

Utvecklingsstörd varg??

Detta är en sida ur en bok av etologen Per Jensen. Hoppas den går att läsa. I alla händelser är tanken spännande - att det kanske är utvecklingsstörda vargar vi kallar människans bästa vän.
Per Jensen är väldigt fascinerande att läsa. Hans "Djurens beteende" är enormt intressant och ger verkligen många svar på hur djur gör och varför. Boken är alltså inte specifikt en hundbok.



Sonja ömsar tänder i rasande takt. Hörntänderna, de vassa, är fortfarande kvar men hon har skärpt sig avsevärt när det gäller kraften i betten. Nu kan hon faktiskt få gnaga på mina händer utan att det gör ont.


Hela förmiddagen hotade radion med klass-1 varning för åska och kraftiga regnskurar. OK, det kom några droppar för ett par timmar sen, men himlen ser allt annat än hotfull ut. Det ska nog kunna bli midsommarmiddag ute. Däremot är det varmt. Visserligen bara drygt 20 men det känns varmare.
Hundarna söker skuggan. Sonja gräver "svalgropar" i gruset, något som Svante heller aldrig gjorde.

Nä, nu ska Sonja och jag gå en liten promenad och träna lite kontakt och koppelvett.




torsdag 20 juni 2013

Varmt!

Det stämde inte - att Sonja lyckades tillbringa en hel dag utan att förstöra något. Framåt kvällningen hittade hon sina älskade dracenor och nöp av ytterligare en rosett. Jag hade efter omplantering placerat dom ute.
Igår kväll drabbades vi av sommarens första rejäla åskväder. Ösregn, blixt och dunder. Siri gick hem precis när det började och det var bra, för Siri gillar inte åska något vidare och det kan ju smitta av sig på Sonja. Svante bryr sig inte om att himlen brakar loss ovanför honom och Sonja gjorde som storebror - suckade lite och knöt ihop sig på mattan och somnade. Yes!
Något som såg ut som en extra bröstvårta visade sig vara en liten fästing. Bort med den. Nu står jag inför valet att köpa mer Fixodida (burken är nästan slut) eller gå på henne med Frontline. Hon väger ca nio kilo nu och börjar bli stor tjej. Tycker hon växer mest på höjden. Hon springer nästan lika fort som de stora hundarna.


Innan regnet kom igår var det fint hundväder. Ingen stekande sol, lagom varmt och här sover Sonja och Siri skönt på en madrass.
Ett annat problem vi har med Sonja är hennes faiblesse för toarullar. Har kastat ett antal, ej längre användbara, toarullar. Ännu tristare är det när man behöver den och den inte återfinns på sin plats

Plåta toaletter till en hundblogg... För det mesta har jag en rulle stående på den lilla hyllan vid sidan om. Fungerar inte - den tar hon direkt. I hållaren av rostfritt blir den slarvsylta ganska snabbt. Att trä upp rullen på toaborsten gick bra ett tag, men nu når hon upp dit också. Min senaste idé är att skruva upp någon anordning i träbjälkarna men då når väl varken hon eller jag. I-landsproblem, jag vet. Min sista förhoppning står till att Sonja vidgar sin intressesfär till något annat.
Det är väldigt varmt idag. Just nu 25 grader. Konsekvensen av det är, att tre hundar är synnerligen dämpade. Det gör ingenting...
##

Det fick bli grillade laxspett med färskpotatis och supergoda såser från Limhamns fiskrökeri, en sallad och jordgubbar och glass. Sämre käk kan man tänka sig.
I morgon är det midsommarafton och då får det väl bli sill - och jordgubbar igen.



  




onsdag 19 juni 2013

Valplekskola

Igår kväll var det dags för första träffen i valplekskolan. Massor med människor (familjer) men inga valpar (jo, en). Första träffen är enbart teoretisk och vovvarna får komma med nästa gång.

Vi har valt att köra till Staffanstorp, till Hand med Hund som drivs av Yrsa Franzén-Gjörnerup. Yrsa är instruktör och hundpsykolog och har drivit sitt företag i 20 år.  Svante och jag har gått flera kurser här och självklart vill jag skola in Sonja här också. Yrsa är full av entusiasm och har alltid konstruktiva lösningar på diverse problem som uppstått mellan hund och ägare. Hon föder upp bichon havanais och fick två kullar i stort sett samtidigt för ca tre månader sedan. Många av hennes valpköpare var där igår och om en vecka dyker det alltså upp en hel drös med små minihundar. En och annan större modell kommer också. Jag uppfattade bl.a. en boxervalp, en groenendael, ett par blandrasvalpar av okänd storlek och så Sonja förstås. Detta högbenta, smäckra lilla busfrö.
Yrsa arbetar mycket med klickerträning och där har vi ju redan tjuvtränat lite. "Hemläxa" till nästa vecka är att "klicka in hunden" (redan gjort), belöna ögonkontakt vid promenader (får vi jobba på) samt att hitta "avknappen" när valpen är uppskruvad. Tror att jag ungefär vet var den sitter. I alla händelser ska det bli jättekul!
Det var idag det skulle bli 25-30 grader. Det blev det inte, kan jag meddela. På sin höjd 20 men det räcker rätt så bra. Häpnadsväckande nog har inte Sonja förstört någonting idag. Fast dagen är förstås inte slut ännu.
Inget grillande ikväll, det är duggregnigt och inte så varmt så det får bli en paj. Kanske lite damfotboll också.



tisdag 18 juni 2013

Kaos

En strålande vacker sommartisdag. Glädjande nog träffade jag katten Lennart i stallet i morse.
Om Lennart och övriga katter skrev jag den 1 april. Det är grabben som valde att flytta till Malmö Ridklubb men som kommer hem vid enstaka tillfällen. Kanske det kurrar i magen... Mysigt att se honom i alla fall. Man kan liksom inte riktigt lita på katter. Dom kommer och går som dom vill.
Hade rendez-vous med en av mina tandläkare i morse. (Har för tillfället tre!) När jag kom hem såg det ut så här.


En krukväxtvän kan förstås påpeka att den där dracenan ändå behövde en omplantering. Det är mera rötter än jord i den krukan. Men den unga damen hade ju inte behövt bita av nästan samtliga rosetter.
Om dom vuxna hundarna sover när jag är borta ett par timmar så gör uppenbarligen inte Sonja det. Och jag som dammsög i söndags!
Jag gör ett försök att plantera om de båda dracenorna, ställer upp dom i ett fönster och testar att ta skott från de avbitna vipporna. Går det så går det. Har jag tur kanske det bryter fram skott på de avgnagda stammarna.


Att ha växter på golvet är tydligen inte att tänka på.

Mera tur vad gäller vedermödorna bland grönskan har jag haft med potatisen. Här är sommarens första skörd!


Synnerligen varierande storlek, måste man säga. Ska bli spännande att smaka senare idag.
Inga hundar idag? Jodå, här kommer ett kollage. Den skyldiga till dagens kaos är förstås hon med den grisskära filten.



Den lilla marodören.



måndag 17 juni 2013

Idag har det blivit lite paus i bloggandet. Även så i fotograferandet. Å andra sidan, det finns åtskilliga bilder i arkiven och jag bjuder på den här.

Svante och Siri får syn på sina spegelbilder och tycks tänka: Känner vi dom där hundarna?




söndag 16 juni 2013

I morse, vid pass 6.30, stod regnet som spön i backen. Så till den milda grad att jag tog fram ett paraply för den korta promenaden till stallet. Jag brukar inte bry mig om lite väta men denna morgon var det för bra. Svante visste redan vädersituationen. Han är erfaren och hade redan hört regnet. Sonja däremot har inte koll. Hon kastade sig genast fram till dörren men tvärvände på trappan. Sorry, hjärtat, du måste ut. Jag fick bära ut henne och stänga dörren. Hon blinkade, skelade med öronen, skakade på sig och kom plötsligt på att hon skulle kissa. OK, så fick hon komma in igen. Svante gick inte ens ner från andra våningen. Ett par timmar senare hade det värsta dragit förbi och solen tittade fram.
Tyvärr hann inte Sonja riktigt färdigt med toabestyren så det blev en rejäl hög inomhus i stället. Det var annars länge sen jag behövde ta fram bajspåsar inne.

Sonja växer så det knakar. Hon blir kolossalt lång när hon reser sig på bakbenen. Och hon har nu en ny värld att utforska. Badrummet till exempel. Hur ser det ut i toalettstolen? Den där papperskorgen ser spännande ut. Matte måste vara helt dum som tror att hon kan lägga upp kläder med godis i fickorna på den där bänken.
Hunden har denna morgon plundrat TVÅ fickor på torkad blodpudding. Ska jag behöva hänga in kläderna i garderoben? När det är så lätt att bara slänga dom i badrummet på kvällen.
Svante tittar överseende, suckar djupt och verkar tycka att all denna aktivitet är onödig. Ja, utom godisplundringen då. Den hade han nog gärna kommit på själv.


Den här bilder tycker jag mycket om. Sonjas själ speglas i hennes öga. Det är Siri som delvis skymmer Sonja, men det ögat, det ögat...
Snart är det dags för utfodring av diverse djur. Hundar, katter, människor och senare i kväll hästar. Lördag- och söndagkvällar är vi hyggliga nog att ge kvällshö. Och vi ger frukost på mornarna - i övrigt sköter stallflickorna allt annat.