Fortfarande långfredag

Har inte riktig koll på när man äter vad under påsken men igår kväll tänkte vi köra ägg, sill, kallrökt lax och spenat. Samt lite ost och sånt. Husse skulle resa bort ikväll så vi fick starta med påskmaten igår.
Jag öppnade att paket färdigskuren kallrökt lax och lade upp snyggt på ett fat. Minst tio skivor. Tyvärr brister uppmärksamheten ibland och när jag vänder mig om finns tre skivor kvar på fatet. Sonjaaaa, för h-e!! Som tur var hade jag ett paket lax till i kylen. Sonja såg som vanligt totalt oskyldig ut. Himla hyggligt att servera lax så där lättåtkomligt...

På Svågertorp, där det finns Bauhaus, Rusta, Plantagen, Jysk, Arken Zoo osv, osv,  har vi varit idag - syrran och jag. Gissa om det var många andra som hade samma idé! I alla fall så blev det några inköp till uteplatsen. Det känns kanske inte väldigt inspirerande att grilla när det är åtta plusgrader men det ska ju bli varmare... Och man kan ju snygga till så länge.
Några påsar jord i pallkragarna och snart dags att pula ner potatisarna.
Hundarna bara älskar när vi är ute och pysslar i trädgården. Dom leker oavbrutet.

Långfredag

Utanför sovrumsfönstret grönskar det. Vår minimalistiska "skog" mellan huset och vägen har snart bildat en tät, grön mur som sen gör att vi slipper se vägen det närmaste halvåret.

Och åt det andra hållet ser man vårt sköna strövområde. Har man goda ögon ser man en knallgul liten prick mitt i bilden. Det är husse som morgonpromenerar två röda hundar. 

Skärtorsdagen var väl relativt händelsefattig och ändå fick jag inte tummarna loss att skriva. Systern och jag gjorde däremot en lyckad fyndtur till Myrorna. Där kan man verkligen göra de mest oväntade fynd. 

En solhatt till exempel...

Hundarna hade en härlig utedag. Människorna var ute mycket och husse både krattade gårdsplanen och klippte gräsmattan. Och körde fast med gräsklipparen i häcken så både moster och matte fick rycka ut och agera bogserare. 

Sonja gillar inte gräsklipparen. Inte mycket är hon rädd för men när husse drar igång klipparen går hon in och gömmer sig. Hennes hälta har gått över så det var väl inget allvarligt. Antibiotikabehandling av ögonen pågår och hon friskar snabbt på sig.

Svante haltar fortfarande lätt och jag får nog kolla om han kanske har fotsvamp.

Småkrassliga hundar

Morgonpromenaden, i strålande sol och utan en vindpust, bjöd på spännande upplevelser för Sonja och Siri. Vi släppte tjejerna lösa i terrängen trots att det inte är tillåtet och trots att inkallningen verkligen inte fungerar till hundra procent. Dom blir rätt kaxiga när dom är två som ränner ut i kaninmarkerna. Av och till såg vi hoppande, röda hundar och minst lika ofta harar och kaniner som skuttade iväg så fort benen bar dom. Sonja var den som sist kom tillbaka. Då hade husse redan gått hem men de andra två. Sonja och jag träffade en mopsfröken, som förresten också heter Doris, och dom fick ett mindre lekpass. Sonja var redan utmattad efter sin kaninjakt och Doris, som ju är mops, pallade inte att busa runt särskilt länge.
Annars har det varit lugnt på hundfronten mest hela dagen. Svante har haltat lätt på ena frambenet under några dagar men är inte särskilt påverkad. Sonja började halta på höger bakben under eftermiddagen. Siris matte blev helt förskräckt när hon kom och ingen Sonja kom utrusande. Hon (Sonja alltså) stöder på benet utan problem men är inte helt obesvärad.
Till råga på allt har hon en ögoninfektion. Har försökt torka med antiseptiska våtservetter några dagar men det verkar inte helt effektivt. Idag kapitulerade jag och startade en behandling med antibiotikasalva.
Annars har dagen ägnats åt att börja städa upp på uteplatsen. Snart är det grillväder och dags att snygga till utomhus.

Tyvärr hade ju Sonja en konfrontation med att bilbatteri för några månader sedan och det resulterade i att några plattor på uteplatsen inte riktigt ser ut som tidigare. Om detta går att reparera vet vi inte men jag är inte optimistisk. Kanske får vi skaffa en matta - eller nya plattor - eller acceptera att det ser ut som det gör.
Husse är på herrmiddag och vi har avverkat kvällspromenaden. Båda hundarna snusar gott och jag ska nog kunna kränga till mig en plats i sängen.

Snart skolavslutning.

Nu har vi varit i skolan igen. Efter bara detta fåtal gånger blir Sonja alldeles uppspelt när jag tar fram bilselen och gympapåsen (som nu luktar mer än lovligt av hundgodis). Och när vi kommer fram ska det hälsas på alla klasskompisar. Jag blir riktigt häpen över att samtliga hundar klarar av att komma på inkallning och springa tvärs igenom ledet med de andra vovvarna sittande, liggande eller skuttande vid sidan av sina ägare. Till och med Sonja! Tänk vad en tub baconost kan göra underverk.
Kanske trodde jag att vi båda blev präktigt trötta efter dessa disciplinövningar men tydligen var det bara jag som blev trött. Sonja drog igång världens bus med Svante när vi kom hem. Svante i sin tur hade tydligen saknat sin syrra, för han hade gått här och smågnällt och varit olycklig.
Tror jag det. Han vet mycket väl vad bilselen betyder och den där påsen luktade ju helt underbart. Och så fick han inte följa med!
Vi hade inte kameran med oss ikväll, men jag kan plocka in några bilder till från dagen då Sonja kom, alla tagna av systersonen Christian.

Glad och frimodig trots att det bara är några timmar sedan hon lämnade föräldrahemmet. Och på den vägen har det varit ett år.

Sonja ett år hos oss!

En sån trist morgon! Klockan är inte ens tio, det regnar och hundarna sitter kopplade runt mitt vänstra ben. Storstädningspatrullen är nämligen här (vilket förstås är trevligt för om några timmar är det rent och fint i huset). Det är bara det, att av fem personer tycker fyra att hundar är obehagliga varelser. Av den anledningen har jag obehagen fjättrade som en fotboja. Dom finner sig förvånansvärt väl.
Sonja försöker visserligen tugga sönder sitt koppel men hon tröttnar nog snart. Svante avvaktar händelseutvecklingen.

Idag är det på dagen ett år sedan vi hämtade Sonja hos Bibbi och Arne. Lycka till, sa dom menande. Men nog tycker jag att det har gått bra (om än lite dyrt och konditionskrävande).  Några astronomiska summor har hon väl inte tuggat sönder för, men det har blivit några fjärrkontroller, osthyvlar, datormöss, toaborstar, förskärare, badringar....och en OTROLIG mängd kulspetspennor. Toapper förstås och hushållsdito. Några tofflor och kattskålar i plast. Svante, som alltid varit en ängel, blev nog ändå dyrast när han klippte mina progressiva.
Sonjas status just nu är väl att hon respekterar ett NEJ när man tar henne på bar gärning. Hon går rätt hyfsat i koppel. Hon vaktar som f*n själv och drar med sig Svante i sina morr- och skällatacker. Alla djurljud från radio och TV ska förstås också larmas om. Svårt alltså att titta på naturprogram...

##

Det har hunnit bli kväll. Regnet har upphört och solen skiner. Hundarna har efter dagens långtråkighet en viss överskottsenergi. Dom såg mycket häpna ut när jag kom upp med kvällsmaten till sovrummet. 

Huset är så rent och fint att det kändes som högförräderi att börja skräpa ner med matlagning. Jag har dock försökt återställa köket i det skick jag tog det i besittning. 

Som sagt - Sonja har varit här ett år. Kort tillbakablick från flydda tider. För er som inte varit med från början.

Det är svårt att fatta att hon har varit så liten! 

Solen går snart ner över Öresundsbron. Tyvärr är det en brandstation i vägen för ett snyggt foto.

Aprilväder!

Hade hoppats på ett foto på solnedgången också men det smyger sig. För mycket moln.
Det har varit nästan skrattretande aprilväder hela dagen. Lyfter man blicken från boken så skiner solen. I nästa ögonblick smattrar regnet på rutorna och det är alldeles svart ute. Som vanligt blåser det. Ibland skulle jag vilja flytta in i någon skog, omgiven av berg,,,

Hundarna tittar misstänksamt ut. Är det uppehåll i regnandet? Kan vi ta en repa i trädgården?

Hur kan man annat än älska dom? Svante med sin (för det mesta) lugna, godmodiga värdighet och Sonja med sin ungdomliga vitalitet och totala respektlöshet. För övrigt älskar jag hennes vänstra öra. Det blev inte riktigt som jag hade planerat med det avspeglar fint hennes personlighet. Det högra blev ju däremot bra!

soluppgång

Igår morse var det dimmigt och en bedövande vacker soluppgång. Efter bara någon timme var dimman nästan bortbränd.

För övrigt var gårdagen ganska rörig och det blev liksom inte riktigt läge att vare sig fotografera eller skriva. Kan tänkas att utsikterna blir bättre idag.

Mina goa irländare firar fredag

Fredag igen. Oj vad veckorna går fort!

Siri och jag har kollat lite TV idag. Hon är en sann livsnjutare!

Vid 16-tiden, när hundarna har fått sin mat, går moster till stallet för att ge katterna mat. Snart kommer hon ut från den dörren...

NU kom hon ut!!! Dags att slicka.

Då går man in i hennes kök och så får man slicka.

Kattmaten är otroligt god och även det bara är småsmulor dom får, så är dom jättenöjda. Rutinerna är viktiga...

Blåa hundar?

Blev plötsligt lite sugen på att testa en annan färg på hund. Blå kanske...med dragning åt lila...

Fast jag tror ändå att jag föredrar dom röda. 

Idag har Siri varit här igen och hon har fästinghalsband på sig. Hela hunden luktar parfym! Fast hon är ju rätt gullig ändå.

Är ni medvetna om att det finns något som heter Service- och Signalhundsförbundet? (www.soshund.se) Kolla den sidan. Många duktiga hundar som hjälper sina mattar och hussar i vardagen. 
Det är behjärtansvärt att stödja deras verksamhet. En vacker dag kanske man behöver en sådan vovve 
som kan hämta tappade prylar och öppna dörrar. Som stödmedlem betalar man 275/år. Mindre än 25 
spänn i månaden...

Om nu Sonja absolut måste finfördela vår brasved så behövde hon kanske inte göra det på Kinamattan under matsalsbordet. Himla jobbigt att komma åt att röja.

Annars har hon ju en skön stil, den lilla snorpan. Hon har missuppfattat vad man har kuddar till.

Det var lite trist utanför fönstret idag. Dessutom blåser det, om inte storm så i alla fall kuling.

Det kändes inte särskilt lockande att gå ut och hundträna på gräsmattan. Hunden hade nog fixat det men matte är lite väderpjåskig. Inomhus kan man också träna så det gjorde vi. Jag insåg att jag inte lärt Sonja "ligg" särskilt bra. Hon vill så gärna förstå vad jag menar (klicker i ena handen, godis i fickan) men det är inte lätt när man inte fattar. Träna mer på det alltså.

Svante var osäker på om det här var en tillåten leksak och larmade ordentligt när Sonja stack iväg med den.  Men den är faktiskt OK. Det är ett av hennes promenadfynd, en ridvante i skinn. Säkert god att tugga på.
Dom har också haft fantastiskt rolig dragkamp med Sonjas fleece-fläta som hon fått i skolan.

Sonjas lektion fem

Både hundar och människor har fått kvällsmat och om en stund ska Sonja och jag sticka iväg till skolan igen. Det hänger en del gråa moln över hustaken, men senast jag var ute kom det bara enstaka droppar så jag hoppas det håller upp några timmar till.
Alldeles nyss fick jag syn på en liten minifästing som promenerade omkring i pannan på Svante. Den kunde väl inte bestämma sig och det blev dess säkra död, nedspolad i toan. Glömde sätta på Frontline igår kväll och ska försöka komma ihåg det idag i stället.

## 

Tillbaka igen från allvaret i skolan. Faktiskt är jag lite impad av Sonja, som visserligen inte är bäst i klassen, men ändå sköter sig riktigt bra!

KLASSKAMRATER!

Sonja och Gizmo.

Freja, galet pigg!

Molle (eller kanske Målle - vad vet jag) också galet pigg.

Sen är det Theo och Thea. Sorglustigt eftersom Thea löper och Theo är den enda ickekastrerade hanhunden. Så gärna dom vill men inte får...

Sonja i snålblåsten i Skåne. Den där blåa gymnastikpåsen är ett listigt drag. Den fick vi i början av kursen och den innehåller hundgodis, tuggben och den där roliga fleeceleksaken. VÄLDIGT smart för när jag tar fram den blir Sonja helt till sig av lycka! Tar bara fram den när vi ska till skolan och när vi ska träna. Hon är inte alldeles tappad bakom en vagn och hon fattar direkt att påsen = något kul. Påsen stinker av hundgodis och tuggben men det får vi ta. Antagligen går den att tvätta. Att hon sen försöker vittja alla andras påsar på kursen får vi ta med jämnmod. 

Moment "springa förbi fyra skålar med godis på inkallning" klarar inte Sonja. Hon tömde raskt tre skålar och sen kom hon. (Hon får nämligen ingen mat hemma.) Matte fick ersätta godiset i de tre skålarna. Men jag är ändå imponerad av den lilla terrierterroristen.

Måndagsfacit för Sonja

Dagens facit för Sonja-hyss är lite nedslående. Precis när man tycker att hon blivit stillsammare med sina tilltag så tar hon sats igen. På hennes destruktiva dagskonto står en smörkniv i trä, ett platslock till förvaringsburk (från IKEA så det var ingen jättekostnad där), ytterligare en penna från husses skrivbord, en uppblåsbar badring och en dito armring. Jag råkade ta foten ur skon när jag lagade mat och vips var skon ute på gräsmattan. Fatta så jobbigt Svante och jag har det! Och hur kul Sonja har. Hon verkar njuta av att bli jagad av oss.

Sen blir hon äntligen trött, lägger sig på mattan och somnar tvärt. Hon har sina ljusa stunder!

Svante iakttar sin lillasyster lite "von oben" och drar antagligen en suck av lättnad.

Nu är det Frontline som gäller. Katten Lennart har ett antal runt halsen så honom behandlade jag igår med en ampull från förra året. Idag har Ville också fått en omgång.
På Svante plockade jag två fästingar vid sidan om örat så ikväll blir det hundarnas tur med gift i nacken.