Skogen, Twiggy och Siri.

Vi var i skogen i helgen. Det uppskattade hundarna mycket. Vilken massa spännande dofter och så kul att få följa med! I bilden är dom oföränderligt skötsamma. Sover mest hela tiden och gärna ovanpå varandra. Den här bilden tog syrran från sin plats i baksätet.

Inte sen den 29 september har jag behövt skriva i Sonjas "klodagbok". Jag öser på henne essentiella fettsyror och B-vitamin. Peppar, peppar har hennes klor hållit sig lugna i drygt tre veckor.
Vi försöker vara lite försiktiga när hundarnas lekar blir alltför våldsamma. Svante och Sonja kan gå rätt hårt åt varandra men det är inte lätt att få dom att lugna ner sig.

Sonja och Twiggy bara älskar varandra och det märks att Twiggy är uppvuxen med irländare. Ingen som helst respekt för deras styrka och storlek. (Fast det har kanske inte JR-terriers i allmänhet..) Kastar man en boll så får - eller tar - Twiggy den utan att tveka.

Svante blir aningens svartsjuk eftersom Sonja och Twiggy är så fokuserade på varandra. Att kompensera honom med en annan boll är meningslöst. Dom vill alltid ha samma boll.

På eftermiddagen kom Siri och hennes matte förbi så då blev det ytterligare turer både ute och inne. Kanske två trötta vovvar i kväll?

Fast rätt vackert är det så här på hösten Vi har inte så många röda höstträd i omgivningarna men gula. Också ganska fint. 

Det som i övrigt inte är så fint är nerbrända flyktingförläggningar och maskerade knivmän som går in på skolor. Deprimerande. Och nya flyktingar bara väller in. Skönt att man inte är politiker...

a