tisdag 3 mars 2015

Separationsångest och annat

Intressant blogginlägg av Per Jensen, som för övrigt alltid är läsvärd. Mina hundar har inte separationsångest. Svante, den alltid lika prydlige, har från tidig ålder vant sig vid att vara ensam i successivt längre perioder. När man kommer hem sover han alltid som en stock och har aldrig ställt till någon oreda. Han vet, att när jag säger "kommer snart", så ska han inte med.
Med Sonja har det varit lite si och så eftersom hon för det mesta haft sällskap av Svante eller Siri. Det har vi ändrat på genom att vänja även henne vid att vara helt ensam och det går bra. Visserligen blir hon djupt olycklig när Svante går och hon inte får följa med, men hon anpassar sig snabbt.

http://www.perjensen.se/etologi/fran-forskningsfronten/orsakar-agaren-separationsa.html

Vår veterinär är en pärla. I dag kom ett tjockt kuvert från kliniken och hon hade bifogat en artikel om SLO som hon tänkte jag kunde vara intresserad av! Det är jag naturligtvis - intresserad alltså. Men så himla omtänksamt!



Mina hundar vet sin plats. Ett vitt IKEA-överkast i den röda soffan är fint. Överkastet kan tvättas i 60 grader - vilket soffan inte kan. Och uppenbarligen fattar dom poängen. Där ska man ligga!

Sonjas facit för veckan är ganska vegetariskt. Hon stal en plastpåse med fänkål men verkade inte överdrivet förtjust i innehållet. Hon kom skuttande med en purjolök som jag hann fånga innan åverkan blev alltför omfattande. Hon stal fyra skivor lingongrova som tydligen föll henne på läppen. Matte hade fler i frysen. Ett nät med gul lök och en förpackning blandade paprikor. Den gula var tydligen godast. Den åt hon upp. Okej, okej! Jag måste lära mig att inte lägga saker på köksbordet. In med allt i skafferiet direkt!
Jo, en "virvel" tagliatelle knaprade hon också i sig i kväll. Råkade vända ryggen till i fem sekunder...


Allt medan månen letar sig fram mellan molntussarna.







a