måndag 2 februari 2015

Veckan som varit

Veckan som varit. Ja, vad ska man säga, det blir i alla fall ljusare varje dag.
Sonja och jag var på trimmet i tisdags och det blev inte så mycket kvar av den lilla hunden. Hennes pälskvalitet är inte den bästa och jag hoppas det beror på cortisonet. Om det finns irländska nakenhundar så är hon en sådan. Underpälsen är så tunn att man nästan ser skinnet.
Så nu fryser hon den stackarn. Hon har en fin, fleecefodrad kappa men hon avskyr den innerligt. Sticker all världans väg när jag tar fram den. När den väl sitter på plats går hon som en gammal kärring och vill varken det ena eller det andra. Inte ens äta kaninlortar. Jamen, då får du väl frysa då! Lite svårt att förklara att hon slipper vätan och isvindarna om om har den på sig.



Svante däremot verkar aldrig frysa men så har han också en fantastisk päls. Han har det dock jobbigt på annat sätt. Det förefaller finnas ett helt koppel med löptikar i grannskapet. Hela morgonen och förmiddagen har han ägnat åt att stå vid grinden och yla. Snart blir vi väl anmälda till Djurskyddsföreningen, Djurens vänner eller något liknande.

Sonja har annars kvar sitt påhittiga humör. Den här veckan har hon kraschat två skålar, en eldfast form i glas och en annan svart liten skål i porslin. Båda stod väl för nära kanten... Jag är jätteglad över att vi inte har fina designgrejor i köket. Kör på bara, lilla gumman. Matte köper nya på Ekohallen eller Myrorna.



a