lördag 11 oktober 2014

Mitt MINNE och kassa hundbollar

MINNE... Googlar man på det så kommer först Wikipedias förklaring och som nummer två kommer hur man bäst hittar minnen till datorer och servrar.
Jag hade önskat att jag kunde städa upp i mitt minne. Det minnet som finns i min hjärna alltså. Putta bort en massa sångtexter på olika språk, dikter som jag lärde mig utantill under skoltiden, tyska prepositioner som styr dativ eller ackusativ osv.osv. Allt detta kan kan lätt slå upp om jag behöver kunskapen. Min omgivning är inte ett dugg intresserad av att höra mig deklamera "Den helige Bernhard av Clairvaux" (Gullberg) eller "Näcken" (Stagnelius). Och min tyska är ändå så dålig att det kvittar om jag har fel artikel efter en preposition.
(Stavningsprogrammet i datorn är dessutom så kasst att det föreslår proposition i stället för preposition. Häpnadsväckande!)
Jag önskar att jag kunde göra plats i minnet för varför jag gick ner i köket. Vad var det jag skulle göra där? Och om jag glömmer skriva kaffe på inköpslistan - för det kommer jag ihåg ändå - så kommer jag hem utan kaffe.
Jo, jag har ett hum om långtidsminne kontra korttidsminne men ändå! Kan man inte göra en back-up på alla dikter och sångtexter på en extern hårddisk och frigöra utrymme i arbetsminnet?

I går gjorde jag det igen - köpta några bollar till hundarna, avsedda för hundar. Totalt värdelösa för efter mindre än en halvtimme i Sonjas "vård" ser dom ut såhär.


Dom är billiga, men inte prisvärda.
Jag brukar köpa sexpack tennisbollar i sportaffärerna (dyrt!) och där går även mina hundar bet. Dom bollarna håller i evighet, eller tills dom möglat ihjäl sig själva av att ligga ute året runt. Prisvärt alltså.

I går kväll snodde Sonja ett äpple från korgen på köksbordet. Hon var otroligt stolt och sprang omkring länge innan hon började gnaga på det. Svante, som har respekt för de lagar som gäller mellan hundar, bevakade noga men försökte inte ta äpplet ifrån henne.



Svante bevakar Sonja och äpplet... Varför har inte Sonja samma respekt när Svante har något som hon vill ha? Kanske lär hon sig, för Svante är rätt noga med att markera att "det här är mitt!".
Äpplet? Ja, ingen var särskilt intresserad när det var halvätet så det har gått i matavfallspåsen.

Och apropå ingenting alls men jag hörde på radion att minst 75% av befolkningen i Sverige är positiv till organdonation. Men bara ca 15% har anmält sig till donationsregistret! Säger bara en sak - tag ställning! www.livsviktigt.se. Det är bara att säga ja eller nej, men jag tycker man ska säga något.




a