Hästarna verkade inte heller särkilt bekväma med allt vatten.
Sonja och jag tittade på ett spännande program på Kunskapskanalen i går kväll, Djurvärldens snillen. Sonja brukar leva rövare när hon hör djurljud på radio eller TV, men det verkade som om hon fattade att det inte var "på riktigt" när hon tittade på TVn samtidigt. Speciellt spännande var någon liten råtta som hade olika varningsljud beroende på om det var en prärieräv eller en grävling som utgjorde hotet. (Och det är ju spännande, tyckte matte också. Räv: då springer vi, grävling: då gömmer vi oss i våra hålor.)
Fullt fokus! Undrar hur råttorna skulle varna varandra om man släppte fram en irländsk terrier.
Varje dag får jag ett tiotal mejl med erbjudanden om att låna 5000-400 000 kronor. Mejlen kommer från Julie Mattsson, Sanna Pettersson, Malin Carlström... Idel svenska (kvinno-)namn! Varför är det inga män som vill låna mig pengar? Ibland kallar dom mig för kära Henrik Hagström. Undrar vem denne Henrik är. Jag VILL inte låna några pengar. Jag BEHÖVER inte hjälp med att återbetala mina lån eller skulder. För någon dag sen blev jag erbjuden att köpa en hallowendräkt för halva priset. För att inte tala om hur angelägna människor är att jag ska börja ta Vitae-Pro. Kan man möjligen få vara ifred på sin mejladress?
Detta var en parentes.
Eller kanske ändå inte... Snart behöver jag kanske dom där lånepengarna för jag kan inte låta bli att sponsra olika verksamheter. Permobilstiftelsen, Svenska Service-och Signalhundsförbundet, Rädda Barnen, Hundstallet, Katthemmet... Jag bär rosa bandet och det ljusblå bandet. Jag bär också en pin med ett barn, vars skolgång jag bidrar till i Nepal - eller var det var. En del butiker har en bössa för dom där enkronorna som blir kvar när saker kostar 79, 129, 399 etc. Varannan gång jag pantar burkar och flaskor trycker jag på biståndsknappen. Och i dag gav jag en tjuga till en äldre dam som satt och tiggde utanför affären. Hon skulle finansiera en bröstoperation och jag tror inte det handlade om plastik...
Och ändå får jag ångest för att jag inte ringer in pengar till världens barn, ALS-fonden och allt vad det kan vara.
I dag har min fantastiska städtjej varit här. Hon är en välsignelse! Hundarna var på promenad med husse när hon kom och det är så fascinerande att se, hur dom spårar henne redan från grinden, över gårdsplanen och in i huset. Sen är det bara att leta upp henne och hälsa översvallande. När hon tar fram dammsugaren håller dock hundarna sig lite på avstånd.
a
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar