Jodå, i långlina fungerar inkallningen väldigt bra. Vet inte om Sonja betraktar sig som kopplad eller om hon tror att hon är helt fri. Hon har en tendens att rusa efter fåglar, joggare och cyklister och speciellt de två senaste kategorierna uppskattar inte alltid hennes uppvaktning. Fåglarna lyfter bara, men det har inte Sonja räknat ut ännu.
Trots ihärdiga försök att förstärka kompostgallret är framgångarna i stort sett noll.
Det sitter en akutficklampa i ett eluttag. Om man lutar gallret mot lampan och virar en ståltråd runt så kanske det funkar... Nix, Sonja drar ut hela anordningen ur väggen och går in. Och hon gör det från den svåraste sidan - från gallersidan. Häpnadsväckande händig hund.
Sen parkerar hon sig i den röda soffan där hon alltså inte får vara. Undrar om hon vet. Hon vill inte precis titta mig i ögonen.
På eftermiddagen letade vi små, små korvbitar på gräsmattan. Det var kul, men väldigt sorgligt att det hela tog slut så fort.
Va! Är korvbitarna redan slut?? Tror jag passar på att vattna gräsmattan, säger Sonja.
Hundarna har fått kvällsmat, katterna likaså. Människor och så småningom hästar återstår.
Katten Lennart verkar ha flyttat hem igen. Vi undrar om Gullan gjorde livet surt för honom på något sätt. Efter hennes frånfälle har han varit ständigt närvarande. Ville också förstås, men han har aldrig flyttat hemifrån. Till våren får det nog bli ett par kattungar igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar